Bildning för alla! - DiVA
Bildning för alla! - DiVA
Bildning för alla! - DiVA
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
lingsperspektiv. Det nog så tydliga individbundna perspektivet och <strong>för</strong>ståelsen,<br />
som de framträder i intervjusvaren diskuteras kritiskt. Detta sker i relation till hur<br />
man ska <strong>för</strong>stå och behandla målsättningar, utmaningar och arbetssätt gällande<br />
vad som ofta k<strong>alla</strong>s integrering – på senare tid inkludering. Dessa teman har kontinuerligt<br />
återkommit under de nu ca 25 år av samverkan som Jerry och jag haft.<br />
Kontrasterande <strong>för</strong>ståelseperspektiv<br />
Ofta har vi i arbeten med analyser och i diskussioner sökt orsaker till var<strong>för</strong><br />
problem kring elevers svårigheter så gott som regelmässigt studeras och <strong>för</strong>stås i så<br />
snäva perspektiv. Detta blev även uppenbart i vårt samarbete med den forsknings-<br />
och kunskapsöversikt som vi tillsammans med Bengt Persson genom<strong>för</strong>de på<br />
uppdrag av Skolverket i början av detta sekel (Emanuelsson, Persson & Rosenqvist,<br />
2001). Vi talade där om att merparten av den specialpedagogiska forskningen kännetecknades<br />
av ett av oss benämnt kategoriskt perspektiv på elevers svårigheter<br />
och behov av hjälp och stöd. Detta individbundna perspektiv leder främst till diagnoser<br />
eller andra benämningar av enskilda individers speciella och/eller avvikande<br />
karakteristika och därmed sammanhängande upplevda behov av särskiljning och<br />
speciell behandling. Samma <strong>för</strong>ståelseperspektiv kännetecknade även flertalet av<br />
de vid denna tid publicerade rapporterna av vetenskapliga studier kring integrering.<br />
Möjligheterna till att ”integrera” elever med olika funktionshinder i vanliga<br />
skolmiljöer betraktas och studeras som en slags metodproblematik. Man söker,<br />
prövar och studerar effekter av behandlings- och/eller undervisningsmetoder, som<br />
<strong>för</strong>väntas göra eleverna mer möjliga att integrera. Vår slutsats i den nämnda översikten<br />
blev, att detta perspektiv var allt<strong>för</strong> snävt och begränsat. Vi såg det nödvändigt<br />
<strong>för</strong> kunskapsutvecklingen lika väl som <strong>för</strong> forskningen på det specialpedagogiska<br />
området att perspektivet vidgas eller t.o.m. byts ut. Vi träffade dock också<br />
på ett relativt fåtal redovisade studier som kännetecknades av ett alternativt och<br />
bredare perspektiv, av oss i sammanhanget betecknat ”relationellt”.<br />
Ett sådant relationellt <strong>för</strong>ståelseperspektiv kännetecknas bl.a. av, att det blir riktigare<br />
att tala om ”elever i svårigheter” än det traditionellt vanligare ”elever med<br />
svårigheter”. Samma synsätt framhålls i läroplanen från 1980: ”Om en elev får<br />
svårigheter i arbetet är det nödvändigt att <strong>för</strong>st pröva om skolans arbetssätt kan<br />
ändras” (Lgr 80, s. 52). När svårigheter och problem uppstår, beror det aldrig<br />
enbart på egenskaper och karakteristika hos enskilda elever. Svårheterna uppkommer<br />
i situationer och är således alltid relaterade till de olika <strong>för</strong>hållanden och faktorer<br />
som definierar den aktuella situationen. Främst handlar det om vilka krav<br />
och <strong>för</strong>väntningar som ska gälla, och vilka <strong>för</strong>utsättningar som ges <strong>för</strong> att motsvara<br />
dessa. Elvers svårigheter uppkommer i mötet mellan elevernas olika <strong>för</strong>utsättningar<br />
och egenskaper och skolans krav och <strong>för</strong>väntningar som så att säga dikteras<br />
av undervisning och annat skolarbete. Om den övergripande målsättningen<br />
är att utveckla en gemensam och sammanhållen skola <strong>för</strong> <strong>alla</strong> – som också skall ge<br />
optimala möjligheter till lärande och utveckling <strong>för</strong> <strong>alla</strong> – betyder det, att olikheter<br />
eleverna emellan snarast bör ses som tillgångar och utmaningar i en integrerad<br />
gemenskap. Alltså inte som brister och problem i sig och heller inte som frågor om<br />
hur man ska kunna specialundervisa bort individbundna olikheter. Det handlar<br />
alltså om pedagogiska dilemman och ideologiskt motiverade samhällfrågor, mål<br />
236 • BilDning fÖr AllA!
Change language