Bildning för alla! - DiVA

Vägar framåt
I ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet den 20 januari 2011 (Regeringskansliet,
2011) lyfter regeringen fram de svårigheter gymnasiesärskolans
elever har att få behörighet till vidareutbildning. Lärlingsutbildningar, gymnasiala
vuxenutbildningar och yrkeshögskolor är tänkta att öppnas också för särskolans
avgångselever. Regeringen framhåller vikten av att arbetsmarknaden förändrar
sin syn på människor med utvecklingsstörning och ser till den arbetspotential
de kan ha.
I betänkande för den nya gymnasiesärskolan förs ett resonemang om den
arbetsplatsförlagda utbildningens roll i elevernas framtida anställningsbarhet. Där
poängteras att det bör tas fram ämnesplaner
som beskriver grundläggande kunskaper inom valt yrkesområde när det gäller
redskap, metoder, teknik och vad som krävs för att arbetet ska utföras på ett säkert
och miljömässigt sätt (Gymnasiesärskoleutredningen, 2011, s. 344).
Den undervisning som förespråkas här framstår i enlighet med Bernsteins
analys av lärande som horisontellt och inriktad mot givna arbetsuppgifter i en
given kontext (Bernstein, 1999). Undervisningen riskerar inriktas mot sådana
kunskaper som för stunden är viktiga för en bestämd arbetsgivare snarare än mot
förmågor för att dra slutsatser eller tillägna sig djupare insikter om vidare sammanhang.
Betänkandet fortsätter med:
Ämnesplaner som leder till ökad social kompetens på arbetsplatsen och kunskaper
i vad det innebär att vara på en arbetsplats stärker elevens möjligheter att bli anställningsbar
efter avslutad utbildning (Gymnasiesärskoleutredningen, 2011, s. 344).
Undervisningen i social kompetens bör, enligt betänkandet, då riktas mot att
bemästra praktiken genom att acceptera de underordnade positioner som gymnasiesärskolans
elever riskerar att få på arbetsmarknaden. Så kommer också bedömningen
av elevernas kunskaper att värdera dels skicklighetsgrad i praktiskt arbete
men också hur funktionellt de förmår att kommunicera på ett ”för arbetet serviceinriktat
sätt” (ibid., s. 344).
Rosenqvists avhandling skrevs innan begreppen anställningsbar eller kunskapsekonomi
kom in i bilden. Hans studie visar att det krävs ett radikalt omtänkande
för att elever med funktionsnedsättning ska få möjligheter till delaktighet på en
arbetsmarknad. En forskning som skiftar fokus från elever och attityder mot det
som sker i särskolan skulle kunna lyfta frågan om vilken kunskap som görs tillgänglig.
Den skulle riktas mot hur lärande för som såväl bildande som utbildande
kan åstadkommas när den vertikala undervisningsnivån tillåts skära igenom den
horisontella. Innan ett sådant systemskifte sker är risken stor att särskolans elever
kommer att fortsätta bli undertryckta i en effektiviserad ekonomi som syftar till
att göra människor med funktionsnedsättning så närande och så lite tärande som
möjligt.
referenser
Assarson, I. (2009). Mellan mångfald och normalisering. I: Krut, 136 (4), s. 62-71.
Ball, S. (2009). Privatising education, privatising education policy, privatizing educational
research: network governance and the ‘competition state’. I: Journal of
Education Policy, 1 (24), s. 83–99.
ASSArSOn • 23