Bildning för alla! - DiVA

det i vuxnas andraspråksinlärning finns både interna och externa faktorer och
omständigheter som kan kompensera för de biologiska nackdelar som en sen inlärning
troligen innebär (ibid., s. 49).
Det verkar alltså som om biologiska begränsningar kan spela in både vid första-
och andraspråksinlärning men det är oklart om det handlar om en sensitiv period
eller generellt avtagande förmåga att lära sig språk med stigande ålder. Det är dock
tydligt att man genom hög motivation och/eller effektiv undervisning kan kompensera
för biologiska begränsningar. Samspelet mellan individuella förutsättningar
och omgivande miljöfaktorer är uppenbart.
I både svenska och internationella undersökningar har man relaterat barns läsinlärning
till social och kulturell bakgrund (Fredriksson, 2002; Fredriksson &
Taube, 2001; Chatterji, 2006). Då sociala hemförhållanden hölls under kontroll
kvarstod en skillnad som kunde hänföras till kulturell och språklig bakgrund.
Invandrarbarn löper större risk att få problem med läsinlärningen men detta varierar
kraftigt mellan olika minoritetsgrupper och beroende på när barnet anlände
och hur länge det varit i Sverige. Lägst resultat på läsprov uppvisade barn med
somalisk, kurdisk eller turkisk språkbakgrund. En del studier har också undersökt
sambandet mellan social bakgrund och fonologisk medvetenhet (Noble et al.,
2006). Resultaten visade att barn som växer upp i resurssvaga miljöer utvecklar
mer bristfälliga avkodningsstrategier medan en resursstark miljö kunde kompensera
för brister i avkodningsförmåga.
Barns kognitiva utveckling och matematikundervisning
Gunnar Kylén beskriver tre huvudsakliga kognitiva funktioner hos människan.
Den första funktionen är att bearbeta intryck från omvärlden så att vi formar en
verklighetsuppfattning. Det kan vara språkliga intryck, intryck från den sociala
eller fysiska omgivningen. Erfarenheterna struktureras i fem olika kategorier:
rumsuppfattning – (var?), tidsuppfattning – (när?), kvalitetsuppfattning – (vad
eller hur?), kvantitetsuppfattning – (hur stort eller hur mycket?) och slutligen en
uppfattning om orsak/verkan – (varför?) Denna struktur skapar en överblick i tankevärlden.
Den andra funktionen handlar om att kunna utföra tankeoperationer.
Förmågan till tankeoperationer handlar om att kunna planera handlingar i tankarna,
det innebär teoretisk problemlösning och rörlighet i tänkandet. Den tredje
funktionen innebär att symbolisera erfarenheter med hjälp av abstrakta symboler
som ord eller siffror (Kylén, 1986).
Även om språklig förmåga och abstraktions- och problemlösningsförmåga har
ett samband med varandra så är detta inte fullständigt. Man kan vara bra på att läsa
och skriva men ha svårt med matematik och logiskt-abstrakt tänkande. Det kan
också vara tvärtom att logik och symboltänkande är ens starka sida men man har
svårt för att lära sig språk. Barnens förförståelse och tidigare erfarenheter ligger till
grund för hur de löser aritmetiska uppgifter men förförståelsen har också att göra
med den individuella kognitiva utvecklingen. Den tidiga aritmetiska kunskapsbildningen,
dvs. hur barn tänker om tal och hur de verbalt formulerar sina tankar,
måste utgöra grunden för den tidiga matematikundervisningen. Det är vanligt
med individualiserad undervisning i matematik men denna bygger oftast på kvantitativ
och inte kvalitativ variation, dvs. man använder samma lärobok och de som
fiSChBein • 203