Bildning för alla! - DiVA

inkluderingsperspektivet vid högskolan i Borås
Vid Högskolan i Borås har både utredningen SOU 2008:109 och propositionen
2009/10:189 diskuterats intensivt. Under höstterminen 2011 implementerades
slutligen nya utbildningar för förskollärare, grundlärare med olika inriktningar
(fritidshem, förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 och årskurs 4-6) samt
en ämneslärarutbildning med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9.
Under förberedelsen av de nya programmen fanns det på institutionsnivå ett aktivt
utvecklingsarbete. Resultatet blev att temat inkludering nu tas upp i samtliga styrdokument.
Detta harmonierar med fordringar från internationella organisationer,
framförallt European Agency for Development in Special Needs Education, men
även Unescos ”Policy Guidelines on Inclusion in Education”.
Samtidigt innebar detta en förändring vad gäller specialpedagogikens karaktär.
Inkludering framträder som ett grundläggande och övergripande pedagogiskt perspektiv,
och inte en specialpedagogisk domän. Dennas komplementära funktion
blev ännu tydligare. Konkret innebär det framförallt att skolämnesspecifika frågeställningar
tematiserar den stora utmaningen hur en undervisning ska se ut som
gynnar alla elever (Tideman et al., 2004). Inkluderingsperspektivet ska exemplifieras
i det följande med hänsyn till högskolans utbildningsplaner, kursplaner och
kurshandböcker.
I alla utbildningsplaner inom de olika lärarprogrammen vid Högskolan i Borås
finns det utöver allmänna inkluderande mål, exempelvis de blivande lärarnas ”fördjupade
förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas”,
några lokala mål. Den första lokala målsättningen i alla utbildningsplaner är att
studenten ska ”visa förmåga att med utgångspunkt i ett inkluderande synsätt på
den pedagogiska verksamheten, arbeta så att alla barn ges möjlighet till full delaktighet
och gemensamt ansvarstagande”.
Men hänsyn till den pågående implementeringen av de nya utbildningar ska
detta mål förfinas i kursplanerna för den utbildningsvetenskapliga kärnan I (UVK
I) som läses gemensamt av alla lärarstudenter under deras första termin. Oavsett
de olika institutionella anknytningar förskola, förskoleklass, fritidshem respektive
grundskola överensstämmer, även här målsättningar i de tre delkurserna.
I kursplanen för blivande grundlärare i förskoleklass och grundskolans årskurs
1-3 står som mål i delkurs 1 (Skolväsendets framväxt och nutida villkor) att studenten
ska kunna ”redogöra för hur barn/elever i behov av särskilt stöd beskrivits
förr och beskrivs nu samt för samhällets olika insatser för barn/elever i behov
av särskilt stöd”. Ett exempel på konkretisering utgör föreläsningen ”Idioter och
andra normavvikare: den sociala kategoriseringen av barn och elever i behov av
särskilt stöd för och nu”. Där diskuteras bland annat den organisatoriska differentieringen
i utbildningsväsendet, historiska begrepp som ”obildbara sinneslöa” och
”hjälpklassbarn” samt aktuella termer som ”dyslektiker” och ”barn med ADHD”.
Utgångspunkten är den sociala konstruktionen av normalitet i de moderna och
postmoderna samhällena. Dessutom belysas också olika aktuella perspektiv på
specialpedagogisk verksamhet i en skola för alla. En fördjupning sker genom ett
seminarium där studenterna läser och diskuterar historiska källor från det specialpedagogiska
området.
PerSSOn & BArOw • 229