Bildning för alla! - DiVA
Bildning för alla! - DiVA
Bildning för alla! - DiVA
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
vara nyttig och mitt bidrag skulle i bästa fall vägleda kommunerna i deras planerande<br />
av en framtida skolbarnsomsorg.<br />
I mina inledande litteraturstudier granskade jag tidigare ut<strong>för</strong>da undersökningar<br />
från <strong>för</strong>skolans och skolans verksamhet där integrering av barn och ungdomar<br />
med utvecklingsstörning stod i centrum (t.ex. Emanuelsson, 1983; Söder,<br />
1980; Wolfensberger, 1985; Hill & Rabe, 1987; Rosenqvist, 1996). Några studier<br />
från fritidshemmets verksamhet gick inte att finna. Efter det att jag läst en rad<br />
arbeten från etablerade forskare inom området, kom mål och viljeinriktning i<br />
styrdokumenten att bli allt tydligare. Jag kom till insikt om att problemområdet<br />
inte gällde ett val mellan två alternativa metoder, en utgångspunkt som nu kändes<br />
ihålig och platt. Jag stod <strong>för</strong> ett betydligt mer inåtriktat val, nämligen att positionera<br />
min pedagogiska grundsyn i ett värdegrundat existentiellt (ontologiskt) och<br />
kunskapsteoretiskt (epistemologiskt) ställningstagande.<br />
ett normativt synsätt<br />
Det är många politiker och lärare som ser integration och segregation som ett<br />
val mellan olika redskap i en pedagogisk verktygslåda. Premissen <strong>för</strong> min studie<br />
var att om vi ska uppfylla de mål som anges i internationella överenskommelser,<br />
skollag och läroplan så är en segregerad verksamhet utesluten. En segregerad<br />
verksamhet är ett certifikat på misslyckande. Målen <strong>för</strong> skolans och fritidshemmets<br />
verksamhet handlar inte bara om att göra barnen skickliga i meningen att<br />
svara upp mot traditionella kunskapskrav och färdigheter utan också om att fostra<br />
medborgare till solidaritet och empatisk <strong>för</strong>måga. Dessa mål betonades än tydligare<br />
i det styrdokument som gällde <strong>för</strong> fritidshemmen vid tidpunkten <strong>för</strong> mitt<br />
avhandlingsarbete. Med insikten att måluppfyllelse inte med trovärdighet skulle<br />
kunna uppnås i en segregerad verksamhet, valde jag där<strong>för</strong> att inte studera de fritidshem<br />
som enbart samlade barn från särskolan. Nu gällde det både att se vilka<br />
integrerade verksamheter som bäst svarade upp mot de mål som angavs och att<br />
lära av positiva exempel. Mitt ställningstagande kan säkert upplevas som normativt<br />
och politiskt vilket det helt klart är. Att ta ställning i pedagogikens grundfrågor<br />
om samhällssyn, människosyn, kunskapssyn och etiksyn låter sig inte göras<br />
utan att uppfattas på detta sätt.<br />
Att vara normativ innebär att ha en uppfattning om hur något bör vara, alltså<br />
vägledande <strong>för</strong> mänskligt liv och handlande. Många gånger tolkas termen normativ<br />
som en norm om hur något ska vara. En annan tolkning är att termen står<br />
<strong>för</strong> hur något kan vara. Med detta synsätt borde normativitet vara ett riktmärke<br />
<strong>för</strong> den pedagogiska forskningen. All pedagogisk forskning är normativ i den<br />
meningen att den bygger på forskarens och problemets <strong>för</strong>ankring i kunskapsteoretiska<br />
ställningstagande. Forskarens utgångspunkter är dock inte alltid de som<br />
beslutsfattarna efterfrågar. Andra forskningsområden är givetvis också normativa<br />
även om motsvarande diskussioner sällan <strong>för</strong>s där. Om en cancerforskare upprätthåller<br />
ett kritiskt och dialektiskt perspektiv genom att även undersöka vilka eventuella<br />
positiva konsekvenser en utbredning av cancer kan ha <strong>för</strong> framtiden, är det<br />
inte särskilt troligt att detta skulle upplevas som en mera objektiv och normfri<br />
forskning. Troligen skulle en forskning som denna upplevas som det motsatta<br />
och troligen uppfattas som motbjudande och onödig. De grundläggande värdena<br />
176 • BilDning fÖr AllA!
Change language