Bildning för alla! - DiVA

fram en möjlig väg där den vertikala diskursen kan verka hierarkisk och därmed
sammanbinda det horisontella med det vertikala (Maton, 2009). En sådan utbildning
skulle skära genom dikotomin och inrikta sig mot underliggande koder som
kan förena den situationsbaserade kunskapen med djupare insikter om vidare
sammanhang.
Möjligheter och hinder i språkliga konstruktioner
En viktig del i de motstridiga strävandena efter särskoleelevers anställningsbarhet
är språket och hur det talas om unga som blir funktionshindrade på en arbetsmarknad
som mäter efter samma måttstock. Språket är inte bara skapat i den tid och
inom den grupp som har tolkningsföreträde utan skapar också villkor för de individer
som ska leva under dessa förutsättningar. I Rosenqvists avhandling var svårigheten
att få ut särskolans elever på arbetsmarknaden utan lönebidrag. Orsaken
till detta beskrevs i en tudelad modell men skulle också kunna ses som språkliga
konstruktioner som går över gränser och som ger en konstruktion av såväl arbetsmarknaden
som av de elever som ska träda in i den. I de sociala konstruktioner av
eleverna som lärarna gör i studien lyfts prestationssvårigheter och anpassningssvårigheter.
I ställer för att dela in i att eleverna har eller tillskrivs dessa svårigheter
skulle det ur ett socialkonstruktivistiskt synsätt bli intressant att se till processen
där dessa svårigheter skapas och se hur själva skapande av svårigheterna också
blir en del av problemen.
Arbetsmarknaden konstrueras av lärarna som ett problem utifrån arbetsgivarnas
profitintresse och de svårigheter de kan tänkas få med eleverna från särskolan
(Rosenqvist, 1988, s. 229). Som Rosenqvist framhåller skapas inte dessa konstruktioner
i ett vakuum. Snarare blir det tydligt att hur eleverna och arbetsgivarna framställs
”går tillbaka på den egna samhällsuppfattningen” (ibid., s. 230). I en undersökning
från 1992 visar Mc Laughlin och Talbert hur lärares attityder inte kan
mätas utan att se dem i det sammanhang där de skapas. Även om elevers möjligheter
påverkas av föräldrars utbildning och ekonomi, etnicitet, funktionsnedsättning
etc. så visade det sig vara den innebörd pedagogerna lade i dessa faktorer som hade
större betydelse. Snarare än en snäv syn på lärarnas attityder riktade fokus mot den
komplexitet där dessa attityder skapades i relation till hur olika sammanhang konstruerades
av individen eller lärarlaget. De processer som ligger bakom pedagogers
tal om elevers möjligheter att få arbete interrelaterar, såsom Rosenqvist också
antyder, med en mångfald andra processer där omvärldssynen skapas.
I den framväxande diskursen om kunskapsekonomin blir vetandet inte bara
kommersialiserat utan också en färskvara (Peters, 2001). Den på senare tid allt
oftare framförda synen på bland annat LAS (Lagen om anställningsskydd, SFS
1982:80) som ett hinder för kunskapsekonomin motiveras av just möjligheten
att få ut nyutbildad arbetskraft med den senaste kunskapen. När det individuella
lärandet blir ett ekonomiskt vinstprojekt utmanas det bildningsinriktade lärandet
och fokus på reflektion och meningsskapande får stå tillbaka (Ekstrand & Nordin,
2009). Diskursen om det livslånga lärandet riskerar att reducera kunskaper till
varor som individen kan byta mot egen profit och/eller ett land kan använda för
ökad konkurrenskraft. Denna syn på lärande ligger, enligt Ekstrand och Nordin,
långt från den bildningstanke som tidigare varit en del av såväl internationella
ASSArSOn • 21