Bildning för alla! - DiVA

Bildbar – men inte
anställningsbar
inger Assarson
Blir du lönsam lille vän?
I ett projekt från 1980-talet granskar Jerry Rosenqvist möjligheterna för särskolans
elever att komma ut i arbetslivet (Rosenqvist, 1988). Fokus riktas mot mekanismer
såväl i som utanför undervisningen där tonvikten ligger på hur särskolans funktion
kan förstås. Yrkesvalslärarnas kompetens och hur de tolkar sitt uppdrag utgör
en stor del av analysen men Rosenqvist poängterar i sina slutord samhällets ansvar
för att ge ungdomar med funktionshinder möjlighet att försörja sig genom arbete,
något som innefattar en politisk vilja till förändring. Avsikten i det här kapitlet är
att med inspiration från Jerry Rosenqvists studie ”Särskolan i ett arbetsmarknadsperspektiv”
(Rosenqvist, 1988) granska hur elevers anställningsbarhet kan förstås
i dag.
Genom omsorgslagen från 1967 blev det inte längre möjligt att förklara någon
som obildbar. Ifrån att ha blivit erkända som bildbara har det dock visat sig att steget
är långt för ungdomar med funktionsnedsättningar till att nå likvärdighet i livsmöjligheter
och ekonomiska villkor. I ”Regeringens plan för sin politik för personer
med funktionsnedsättning” från 2011 framhålls att allt fler unga med funktionsnedsättningar
i dag ställs utanför arbetsmarknaden (Regeringskansliet, 2011). Den fördubblade
mottagningen av barn och unga i särskolan lyfts som en av anledningarna.
Skolans möjligheter att förbereda för framtida utbildning eller yrkesliv har fått stora
utmaningar när elever mottagna i särskolan nära nog fördubblades efter skolans
kommunalisering (Tideman, 2000). Under senaste decenniet har det också skett en
ökning av gruppen unga med olika neuropsykiatriska diagnoser. En undersökning
från Högskolan Väst visar att en ökad andel unga med dessa diagnoser får aktivitetsstöd
i stället för avtalsenlig lön, något som de ungdomarna upplever som kränkande
och hindrande för att få ett riktigt arbete (Olin & Ringsby Jansson, 2009).
ASSArSOn • 17