Sverige

18 kris och lärdom
1. inledning
VILKEN BETYDELSE HAR erfarenheter från tidigare allvarliga
samhällsstörningar för lokalt krisarbete Det
är den grundläggande problematiken för denna studie
om lärdomar av krishantering och kriskommunikation
vid nya sådana händelser.
En rad orter, bygder och regioner har drabbats av
olika typer av extrema händelser under årens lopp.
Platser som kan förknippas med olika lokala och regionala
kris händelser är exempelvis Arvika (översvämning),
Borlänge (tågolyckor) och Gävle (snökaos och
radioaktivt nedfall). Hallandsåsen ger samma krisförnimmelser.
Flera av de mest be tungande internationella
och nationella kriserna, som Tjernobylhaveriet och
Estonias förlisning, har också skapat lokala krislägen i
ett flertal kommuner runt om i landet. Går vi tillbaka
i tiden är mark skredet i Surte och tågolyckan i Ställdalen
exempel på allvarliga samhällsstörningar för 50
år sedan. Ännu längre tillbaka i tiden är nerskjutningarna
i Ådalen och den svåra tågolyckan i Getå sådana
lokala krishändelser.
Samhällsstörningarna har påverkat den lokala offentliga
myndighets sfären och krävt omedelbart och ibland
långsiktigt krisarbete, både när det gäller att hantera
händelsen och att kommunicera om den. Krisarbetet
har givit en mängd viktiga erfarenheter och lärdomar.
På det kommunikativa planet handlar det om kontakten
mellan myndigheter och medier och därmed allmänheten,
om relationen med drabbade och anhöriga och om
interorganisatoriska relationer, dvs. kontakten med de
olika organ som är involverade i krisarbetet.
Ett nytt svenskt krishanteringssystem infördes
2002. Förutom grundidén att fokus flyttats från krigslägen
till fredstida kriser stadgas här principen om ett
samlat geografiskt områdes ansvar där kommunerna
fått ett tydligare ansvar än i tidigare beredskapsorganisation.
De organisatoriska förutsättningarna
och villkoren har därmed förändrats för hanteringen
av allvarliga samhällsstörningar.
Ett flertal av de krishändelser av viss dignitet som
inträffat under de senaste 20 åren har studerats av
krisforskare. Händelserna har undersökts som enskilda
fall med fokus på krishantering och kriskommunikation
från myndigheternas sida samt i en rad fall
när det gäller medie bevakning och mediala effekter. I
några fall har även medborgarnas syn och upplevelser
studerats. En samlad granskning och helhets bild har
däremot uteblivit, i synnerhet när det gäller de mer
långsiktiga effekter som händelserna fört med sig. En
analys av kris erfarenheter och lärdomar på regional
och lokal nivå är därför påkallad, inför fortsatt implementering
av det nya krishanterings systemet.
Sverige drabbades under jul och nyåret 2004/2005
slag i slag av två allvarliga krishändelser – flodvågskatastrofen
eller tsunami n i Sydostasien och en svår
storm i Sydsverige som fick namnet Gudrun. Det är
två händelser som i hög grad angick lokala myndigheter
och deras krisarbete men av helt olika karaktär
– den ena utspelade sig i en helt annan världsdel med
stora mänskliga/sociala följder och lokala hanterings -
konsekvenser i vårt land genom att många omkomna
och skadade var svenskar, den andra medförde utbredda
infrastrukturella samhälls problem och stora
skogsskador.