Sverige

kris och lärdom 19
Föreliggande studie har till övergripande syfte
att skapa kunskap om kris kommunikation och
kommunikationsförmåga vid lokala krishändelser inklusive
den krishantering som kommunikationen ingår
i. I detta syfte ingår för det första att studera och
analysera vilka erfarenheter och lärdomar lokala myndigheter
har av ’gamla’ händelser under de senaste 20
åren. För det andra ingår i syftet att undersöka och
redovisa kris hantering och kommunikation i samband
med de två senaste kris händelserna i vårt land. Intentionen
med studien är därmed sammantaget att studera
betydelsen av erfaren heter av historiska kriserfarenheter
och lärdomar vid tidigare regionala och lokala
allvarliga samhällsstörningar i relation till krisarbetet
i samband med de två aktuella krishändelserna.
Ett kompletterande syfte med studien är att sammanställa
en översikt av forskningen om lokalt krisarbete.
En sådan översikt med begreppsinriktning
har tidigare utgivits, liksom en översikt av krisjournalistiken
(Johansson & Markhede 2004 resp. Jarlbro
2004). Än tidigare har två översikter framställts
om kriskommunikation (Flodin 1993 resp. Nohrstedt
1999), varav den senare behandlar allmänna kommunikationsproblem
vid katastrofer och kriser, som en
del av SOU-utredningen om Göteborgsbranden 1998.
Det saknas emellertid en översikt av den tämligen omfattande
kris forskningen under senare år och en översikt
om forskningens resultat om faktisk kris hantering
och kriskommunikation på lokal nivå. Denna studie
har därmed som ambition att fylla denna lucka.
Den grundläggande frågeställningen om betydelsen
av erfarenheter av tidigare krisarbete följs av följande
frågor: Hur och i vilken grad har regionala och lokala
myndigheter och deras krisaktörer tillägnat sig
kunskaper om krishantering och kriskommunikation
från tidigare krishändelser som de varit involverade i
Vilka erfarenheter och lärdomar har de tagit tillvara
och använt sig av vid arbetet med den nya krissituationen
Vad har dessa erfarenheter inneburit för det
aktuella kris arbetet
Konkreta frågor när det gäller de aktuella händelserna
är: Vilken (befintlig eller omedelbar) handlingsplan
implementerades Vilka bedömningar och överväganden
förekom Vilka huvudsakliga krisåtgärder
vidtogs Hur utformades kommunikationsprocessen
och hur utfördes den kommunikativa verksamheten
Vilken samverkan och interaktion förekom mellan de
olika organisatoriska aktörerna
Studiens syften och empiriska inriktning – erfarenhetsinsamling
från ’gamla’ extrema händelser och
kartläggning av krisarbetet vid de ’nya’ krissituationerna
– leder till en design som innebär att hanteringen
av de två aktuella krislägena ställs i relation till
erfarenheter och lärdomar av tidigare liknande händelser.
Lärandet studeras därmed genom jämförelse
mellan två perioder och mellan två (eller flera) krisfall
i samma kommun. För krisaktörerna har det inneburit
att de tidigare erfarenheterna återförts vid det nya
krisarbetet som i sin tur skapat en pålagrad erfarenhet
och lärdom. Det leder till en tes om erfarenhetsåterföring
som en viktig faktor för ett fungerande krisarbete.
Nya villkor för krisarbete
Förutsättningarna och villkoren för krishantering och
kriskommunikation har i dag förändrats jämfört med
för ett par decennier sedan och särskilt efter terrordåden
i USA den 11 september 2001. Det menar flera
krisforskare, däribland de europeiska auktoriteterna
Patrick Lagadec och Uriel Rosenthal. De konstaterar
att kriserna tidigare var tydliga till sin karaktär och
distinkta i betydelsen att de hade en klar början och
ett definitivt slut. Det handlade om naturkatastrofer,
social turbulens och tekniska olyckor som i sig ofta
gällde farliga fabriker och anläggningar som havere-