Sverige

More documents

Recommendations

Info

kris och lärdom 51 Bakom skolbildningen organisatoriskt lärandet återfinns i främsta ledet Chris Argyris och Donald Schön. De skiljer på två numera väl kända typer av lärande, singe-loop- och double-loop-learning (Argyris & Schön 1978; Argyris 1999). Single-loop-lärande sker ”whenever an error is detected and corrected without questioning or altering the underlying values of the system” (Argyris 1999:68). Det handlar om rutinmässiga och repetitiva för änd ringar. Normerna förblir dock desamma. Dubbel-loop-lärande sker när de grundläg gande normerna (”the governing variables”) och formerna omprövas och ändras. Det gäller ofta komplexa problem, men detta lärande krävs för att organisationen ska överleva på sikt, menar de två frontfigurerna för lärandeskolan. På det kommunikativa området handlar den enkla lärandespiralen om att nå ökade färdigheter att kommunicera, medan den dubbla lärandespiralen bland annat kräver en förädlad analytisk och empatisk förmåga i förhållandet till omvärlden (Nohrstedt 2006). Lärandets karaktär kan också beskrivas genom de tre typer av lärande som Boin m.fl. identifierar – det erfarenhets baserade, det förklarings baserade och det kompetensbaserade lärandet. Lärprocessen inbegriper enligt dessa forskare ”purposeful efforts to (re)examine, (re)assess, and (re)calibrate existing and proposed beliefs, policies, and institutional arrangements” (Boin m.fl. 2005:117f). Inom forskarsamhället framträder skilda uppfattningar om lärandet i och av allvarliga samhällsstörningar, huruvida de ger positiva eller negativa lärandeeffekter (se t.ex. Stern 1997). Å ena sidan hävdas att just sådana tillfällen verkligen ger ett lärande. En kris kan ha katalysisk effekt i betydelsen att den ”speedar” upp psykologiska och politisk/administrativa processer. Å andra sidan menar flera forskare att krishändelser kan resultera i övergeneraliseringar, försvarsställningar och förhastade reformer m.m. Dessa situationer leder ofta till intensiva och utdragna politiska strider. Den information som insamlas i sådana lägen används snarare som politisk ammunition i stället för till att förbättra krissystemen och kris hanteringen. Slutsatsen är att den organisatoriska lärande teorin inte fungerar, ”the postmodern crisis is very unlikely to conform to this picture”. Kommentaren från forskarna är bister: ”The more we know about crises, the less likely we are to learn from it” (’t Hart, Heyse & Boin 2001:184). Det bör dock åter påpekas att dessa forskare avhandlar breda policykriser till skillnad från många av de mer ”konkreta” krisfall som undersöks i denna studie. Historisk analogi (historical analogy) är ett annat perspektiv som bättre speglar dessa skilda effekter, menar Brändström, Bynander & 't Hart (2004). Med historisk analogi menas att politik- och policyaktörer tar tillvara sina minnesbilder – eller erfarenheter – i hanteringen av aktuella kriser. Frågan är hur och varför de använder sig av dessa erfarenheter och om dessa har utvecklande eller begränsande verkan. Forskarna utkristalliserar ett antal analogityper, nämligen att de historiska återkopplingarna fungerar som filter som ger en mall eller ett schema för hur kriser kan hanteras, läromästare i linje med lärdomstänkandet, instängsling som begränsar ”sense-making and political space”, blinda fläckar med missade eller förbisedda kunskaper, vapen som används som politisk argumentering/påverkan och slutligen som trauma med fokus på särskilt uppskakande episoder. Forskarnas mindre oväntade slutsatser, som formuleras som hypoteser för framtida forskning, är att sannolikheten för att tillgodogöra sig kunskaper från gamla kriser är större ju närmare i tiden den inträffat, ju mer personlig erfarenhet man har av den, ju större psykologisk ”kraft” den haft och ju mer likartade förhållandena är jämfört med de nuvarande, dvs. att den aktuella händelsen och dess krishantering liknar den tidigare (Brändström, Bynander & 't Hart 2004).
52 kris och lärdom Som avrundning och sammanfattning på lärandeproblematiken menar Lagadec att ”simply drawing on experience is not enough”. Det räcker inte med att ta tillvara krisaktörers upplevelser av enskilda fall – man riskerar då att hamna i den mer eller mindre anekdotiska ”slagfälts”-fällan, medan det krävs systematiska samlade analyser och beaktande av alla krishändelsers komplexa förhållanden och det faktum att en ny kris alltid konfronteras med nya utmaningar (Lagadec 1993:xxiii).
Page 1 and 2: kris och lärdom Larsåke Larsson K
Page 3 and 4: Titel: Kris och lärdom - kriskommu
Page 6 and 7: kris och lärdom 5 kbm:s förord N
Page 8 and 9: kris och lärdom 7 can take place e
Page 10 and 11: kris och lärdom 9 foto: john russe
Page 12 and 13: kris och lärdom 11 ter professiona
Page 14 and 15: kris och lärdom 13 The news media
Page 16 and 17: kris och lärdom 15 disasters for c
Page 18 and 19: iences. But this study actually mea
Page 20 and 21: kris och lärdom 19 Föreliggande s
Page 22 and 23: kris och lärdom 21 rade. Men ”th
Page 24 and 25: kris och lärdom 23 na händelser.
Page 26 and 27: kris och lärdom 25 2. bakgrund DET
Page 28 and 29: kris och lärdom 27 är en kombinat
Page 30 and 31: kris och lärdom 29 söksgrupp för
Page 32 and 33: kris och lärdom 31 alarmerings cen
Page 34 and 35: foto: joakim roos/scanpix kris och
Page 36 and 37: kris och lärdom 35 resulterar i et
Page 38 and 39: kris och lärdom 37 rörda - men of
Page 40 and 41: kris och lärdom 39 präglas av bet
Page 42 and 43: kris och lärdom 41 kriser, har ök
Page 44 and 45: kris och lärdom 43 Vi kan dra slut
Page 46 and 47: kris och lärdom 45 foto: johan win
Page 48 and 49: kris och lärdom 47 Forskningen om
Page 50 and 51: kris och lärdom 49 helt enkelt att
Page 54 and 55: kris lärdom 53 4. lokal krishanter
Page 56 and 57: kris och lärdom 55
Page 58 and 59: kris och lärdom 57 på Landvetters
Page 62 and 63: kris och lärdom 61 Problemet var j
Page 64 and 65: kris och lärdom 63 Januaristormen
Page 66 and 67: kris och lärdom 65 grepp om storme
Page 68 and 69: kris och lärdom 67 genom länsstyr
Page 72 and 73: kris och lärdom 71 De interorganis
Page 74 and 75: kris och lärdom 73 Radio Kronoberg
Page 76 and 77: 5. erfarenheter av lokal krishanter
Page 78 and 79: kris och lärdom 77 rad intervjuade
Page 80 and 81: kris och lärdom 79 foto: sven-erik
Page 82 and 83: kris och lärdom 81 Förberedelsern
Page 84 and 85: kris och lärdom 83 tilltänkta cen
Page 86 and 87: kris och lärdom 85 En lärdom är
Page 88 and 89: kris och lärdom 87 Informationskan
Page 90 and 91: kris och lärdom 89 andra språk Å
Page 92 and 93: kris och lärdom 91 foto: jack mikr
Page 94 and 95: kris och lärdom 93 Interorganisato
Page 96 and 97: kris och lärdom 95 tiskt // Här k
Page 98 and 99: kris och lärdom 97 svensk lokal ni
Page 100 and 101: kris och lärdom 99 Januari stormen
Page 102 and 103:
kris och lärdom 101 där infrastru
Page 104 and 105:
kris och lärdom 103 medlen och -ka
Page 106 and 107:
kris och lärdom 105 foto: joakim b
Page 108 and 109:
kris och lärdom 107 och kommuner s
Page 110 and 111:
kris och lärdom 109 referenser Lit
Page 112 and 113:
kris och lärdom 111 Lagadec, Patri
Page 114 and 115:
kris och lärdom 113 Stallings, Rob
Page 116 and 117:
kris och lärdom 115 Studier i medi
show all

Sverige

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?