Sverige
Sverige
Sverige
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
60 kris och lärdom<br />
januari. ”Vi gick hem den 7 och tyckte att vi gjort<br />
vår in sats, för att ett dygn senare öppna upp organisationen<br />
igen, vi var ju varmkörda och mentalt inne<br />
/i krisarbete/”, säger en av krisfunktionärerna. Flera<br />
uttrycker det som att flod vågs katastrofen var en ”nyttig<br />
övning och genomkörare” inför vad som komma<br />
skulle.<br />
Kommunikationsinsatserna<br />
i Småland vid tsunamin<br />
Ett stort medialt intresse uppstår kring de lokala följderna<br />
av flodvågs katastrofen, främst kring frågan om<br />
hur många och vilka som drabbats i respektive län och<br />
kommun. Detta intresse är främst riktat mot polisen<br />
och sjukhusen, men dessa har till en början samma<br />
problem att ge adekvata upplysningar som läns styrelse<br />
och kommuner. Sjukhusen kan dock berätta att man<br />
frilägger avdelningar för att ta emot drabbade – en<br />
åtgärd som snart visar sig onödig på grund av det<br />
relativt begränsade antal fall som anländer och behöver<br />
vård.<br />
Kronobergs län aktiverar sitt KrisSam-system på<br />
tisdagen. Det är ett samlat nätbaserat informationsdatasystem<br />
för alla myndigheter där varje organ har<br />
en eller flera s.k. kommunikatörer som lägger in uppgifter<br />
och besvarar frågor på ett särskilt 077-nummer<br />
och där en redaktör samordnar och strukturerar materialet.<br />
I den aktuella situationen blir det länsstyrelsen<br />
som tar hand om redaktörsrollen med informationschefen<br />
i spetsen. Genom KrisSam förmedlas listorna<br />
över om komna och skadade till de lokala myndigheterna,<br />
med de problem som följde med de bristfälliga<br />
uppgifterna. Trycket på KrisSam är emellertid måttligt<br />
vid tsunamihändelsen.<br />
Kommunerna informerar genom hemsidorna,<br />
som blir den dominerande informations kanalen. Den<br />
största studerade Smålandskommunen, Växjö, skriver<br />
press meddelande, annonserar om öppettider och telefonnummer<br />
för kriscentret samt går ut till radions<br />
regionala trafik- och serviceupplysning.<br />
I stora drag anser intervjuade krisaktörer att man<br />
(lokala och regionala myndig heter) hanterat flodvågskatastrofen<br />
på ett klart godtagbart sätt. På de flesta<br />
håll var det dock en relativt lätt hanterlig krisverksamhet<br />
eftersom omfattningen, i betydelsen att antalet<br />
drabbade människor i respektive kommun var begränsat.<br />
Jämförelsen med hur denna krisfråga sköttes<br />
på riksplanet ligger nära till hands för de lokala funktionärerna:<br />
Många led med statsmaktens inkompetens. Vi är ju inte jätteduktiga<br />
på det här i kommunen, men faktum är att vi<br />
övar en gång om året, och vi har någon som kan trycka på<br />
knappen, någon med beslutsbefogenheter. Stabschefen är<br />
ju chefernas chef här och kan gå in över alla andra chefer<br />
och alla anställda (informatör, växjö).<br />
Krishantering och -kommunikation<br />
i övriga kommuner<br />
Kommunernas krishantering och kriskommunikation<br />
i samband med flodvågskatastrofen är förhållandevis<br />
likartade och uppvisar utanför de hårt utsatta<br />
storstads områdena bara marginella skillnader. Insatserna<br />
är i stort sett desamma oavsett om man drabbats<br />
av omkomna och skadade semester resenärer eller<br />
undsluppit sådana konsekvenser.<br />
En genomgående upplevelse och grund för det relativt<br />
unisona handlandet är att de enskilda kommunerna<br />
inledningsvis saknar uppgifter om i vilken grad<br />
och hur man drabbats, en osäkerhet som består under<br />
inte bara de första dagarna utan i ett par veckor. Därför<br />
drar man överlag i gång sin psykosociala stödverksamhet,<br />
förutom att krisledningsgrupperna sammankallas<br />
på åtminstone tjänstemannanivå.
Change language