Sverige

68 kris och lärdom
att dieselbränslet till reservelverken snart börjar tryta,
i och med att man får tillgång till en depå på ett flygfält.
De två minsta kommunerna av de studerande (Hylte
och Emmaboda) inrättar krislednings nämnd. Det
har, menar intervjuade aktörer, underlättat beslutsfattandet
över förvaltnings gränserna. I Emmaboda
deltar kommunalrådet ”som känner alla, har alla kontakter
i sin nalle och kan ringa direkt”, fortlöpande i
det operativa krisarbetet. Det tunga arbetet är här att
förse de strömlösa delarna av kommunen med reservelverk.
Krisarbetet i samband med stormen pågar från
två-–tre veckor i vissa kommuner upp till drygt fem
veckor i andra som Ljungby och Växjö. Under de sista
veckorna handlar det främst dels om hanteringen av
reservkraft, dels om fortsatta insatser för transporter
och för att bistå behövande hushåll med livs medel,
värmeaggregat och praktisk service. I mitten av februari
avvecklas staberna i de mest utsatta kommunerna,
men vissa typer av insatser gentemot främst de äldre
fortsätter men i mer ordinära former – många småvägar
är fortfarande oframkomliga och hushållen saknar
fortfarande elström.
Reparationsarbetena på el- och telenäten fortsätter
under lång tid. En hotbild under sommaren är risken
för skogsbränder i de vida områden där det ännu
ligger fälld skog som inte skördats, skogsbränder
som bedöms kunna bli mycket besvärliga att komma
åt och att släcka. Sommaren inleds emellertid med
mycket regn varför man undslipper större skogsbränder.
De bränder, bland annat i Ljungby, som inträffar
blir dock mycket besvärliga då man inte kommer in i
skogen.
Krislednings- och stabsfunktionärerna anmäler
överlag goda erfarenheter av kris arbetet. Både när det
gäller koordinering mellan de olika ingående organen
och när det gäller själva kris hanteringen och dess operationer.
Samarbetet mellan olika myndigheter och
med de externa organisationerna uppges genomgående
ha fungerat bra med två undantag. ”På det stora
hela känner jag att vi gjorde rätt saker och satsade på
rätt grejer” är ett typiskt uttalande. ”En stor erfarenhet
är prestigelösheten, att reviren utplånades, och att
vi tillsammans gör allt vi kan”, säger en aktör. De två
undantagen från gott samarbete är Sydkraft de första
dagarna och Telia (TeliaSonera) hela tiden, där några
aktörer för egen del konstaterar att företaget i dag bara
är en säljorganisation utan ansvar för telenätet. Tidigare
inträffade krishändelser, som översvämningarna i
fallen Ljungby och Värnamo, har varit till stor hjälp i
detta krisläge genom att man haft en inarbetad organisation
att snabbt sätta i gång (se vidare kapitel 5).
Det kommunikativa arbetet vid stormen
Stormen 2005 innebar ett omfattande informationsarbete
gentemot allmänheten genom att så stora delar av
befolkningen i de undersökta kommunerna drabbas
av händelsen, framför allt konsekvenserna av skogsfällningen
och el- och tele bortfallet. De kommunikationstekniska
skadorna gör också att flera vanliga och
viktiga kanaler för information upphör att fungera.
De informationsansvariga står därmed inför problemet
att hitta delvis nya vägar för kontakt.
Tätorterna är emellertid strömförsörjda, även om
vissa drabbas av kortsiktiga elavbrott. Det innebär att
tidningarna kan komma ut; distributionen är dock ett
stort problem i landsbygds delarna så länge vägarna
är oröjda. Lokalmedierna bevakar givetvis krishändelsen
intensivt. Krisledningarna håller pressmöten
en eller ibland flera gånger dagligen, på räddningsstationen
eller kommunhuset beroende på var ledningen
är placerad, men någon av krisfunktionärerna (ofta
stabschefen) är också mer eller mindre kontinuerligt
tillgänglig för journalisterna. Pressmeddelanden med
främst fakta och uppgifter om exempelvis öppettider
i värmestugor produceras återkommande i praktiskt
taget alla kommuner.