Sverige

kris och lärdom 71
De interorganisatoriska kontakterna på ledningsnivå
sker som framgått genom främst möten. Kontaktproblemen
med Telia och inledningsvis Sydkraft
underlättas knappast av att företagens administrationer,
däribland informationsenheterna, är centraliserade
och placerade på andra platser i landet, med
långa avstånd till krisområdet och dålig lokalkännedom,
något som upplevs som ett problem för krishanterarna.
Stormhändelsen visar tydligt på vikten av att
krishanterings resurserna är lokalt placerade, menar
flera intervjuade krisfunktionärer.
På fältnivå uppstår likaså betydande kontaktproblem
mellan de operativa krisaktörerna. Här är mobiltelefonen
en betydande kommunikationskanal i det
reguljära vardags arbetet, såväl inter organisatoriskt
som intraorganisatoriskt. Då många stationer/master
inom mobiltelefonin snart blir utslagna genom bristen
på el begärs från myndigheternas sida en sam ordning
mellan tele företagen för att man ska kunna utnyttja
näten gemensamt och därigenom få bästa möjliga
täckning, s.k. roaming, men det vinner inget gehör.
I Kronoberg löser man dock delvis detta behov genom
att man anskaffar danska och tyska sim-kort till
mobil telefonerna.
Behovet att skapa roaming i krislägen när telefonin
skadas påtalas av flera intervjuade aktörer och den
svaga reaktionen från nätoperatörerna får bister kritik.
Detta behov är också en av de mer framträdande
punkterna i krisberedskapsmyndighetens rapport om
erfarenheterna av januari stormen till regeringen (se
KBM 2005).
Regional kriskommunikation
På regional nivå agerar länsstyrelserna på skilda sätt i
sin informationshantering vid stormen. Länsstyrelsen
i Kronoberg tar en mycket aktiv roll genom ”Stormradio
Kronoberg”. Länsradion upplåter utrymme för
krisinformation från myndighets sfären, där länsstyrelsen
informationschef fortlöpande går in i sändningen,
vanligen efter nyhetsrapporterna, och ger information
om läget och krisarbetet. De första veckorna sker
det två gånger i timmen under dagtid och i genomsnitt
femton gånger per dag, men fortsätter i minskad
omfattning fram till slutet av januari. Länsvisa
presskonferenser hålls dagligen klockan 14 hos polisen
(efter samman dragningarna klockan 11 på länsstyrelsen).
Det länsbaserade informationssystemet KrisSam
aktiveras åter, genom att Växjö kommun tillsätter en
redaktör som ”skapar händelsen” som uttrycket är
för igång sättningen. Läges information börjar samlas
in och läggas in i systemet. De myndigheter som ingår
i krisarbetet tillsätter successivt sina KrisSam-kommunikatörer
för det egna uppgiftslämnandet till systemet
och för upplysning till allmänheten.
Länsstyrelsen i Jönköpings län tar däremot inte
på sig någon uttalad informations uppgift, förutom
att förmedla information till och från den centrala
nivån samt att samla de kommunala informatörerna
till beredning i likhet med beredningarna om el- och
telefrågor. En ”stormradio” av den typ som etableras
i grannlänet saknar aktualitet och uppfattas vara en
principiellt omöjlig idé hos länsradion i Jönköping.
Länsstyrelsen har dock många mediekontakter, bland
annat genom att man samlar på sig mycket information
uppifrån nationell nivå och nerifrån den lokala
nivån. Medierna sitter således med vid (el- och tele)
beredningarna: ”Det fanns ingen anledning att sätta
dem utanför, /det var/ en öppenhet som var nyttig”
(Kommunikatör).
Lokal kriskommunikation
De enskilda kommunerna avviker från det generella
lokala kommunikations mönstret på flera sätt, i flera
fall i betydelsen att man utvidgar sina insatser främst
beroende på att kommunen är särskilt hårt drabbad
av stormen.