Sverige

66 kris och lärdom
krigszon. Vi börjar såga oss ut från ön, medan brandvärnet
rensar från andra hållet. Jag tar mig inte in till stationen
förrän på söndagskvällen (räddningschef, ljungby).
Sett till myndigheterna på regional nivå involverar sig
länsstyrelserna i olika grad i kris hante ringen. I Jönköpings
län lägger man i stor utsträckning ansvaret
på de enskilda kommunerna då ”frågorna ägdes av
kommunerna” och följer för övrigt utvecklingen, men
kallar regelbundet till olika typer av beredningar, däribland
el- och teleberedning. Det leder bland annat till
att läns styrelsen söker skaka fram kontaktpersoner till
varje kommun från Sydkraft och Telia, vilket i huvudsak
fungerar bra i det första fallet men dåligt i det
andra (Länsstyrelsen i Jönköpings län 2005:2ff).
Länsstyrelsen i Kronoberg tar på sig en mer aktiv
krisroll och sam ordnings uppgift med ansvar för bland
annat information (se nedan), sam verkan med försvarsmakten
och med el- och telebolagen samt fördelningen
av elverk. Samman dragningar sker varje förmiddag
med deltagande av kommunala stabsledare,
polis, landsting/sjukvård, Svenska kyrkan, involverade
militär förband och andra insatsstyrkor samt ibland
Sydkraft och Telia.
På länsnivå rekryteras sammanlagt 800 värnpliktiga
från olika förband, både jägar- och signalförband.
Militären deltar i såväl röjningsarbete och transporter
som i social- och individ omsorgen. Signaltrupperna
upprättar sambandslänkar mellan orterna, satellittelefoner
och ”telefonkiosker” på olika platser dit
människor kan gå för att ringa. På den polisiära sidan
får länet, efter särskilt beslut av regeringen, tillgång
till ett 50-tal beredskaps poliser som bistår polisen
med att leta efter försvunna personer, sköta vakthållning
och ha tillsyn över utrymda byar och fastigheter
– det lär vara första gången i modern tid som systemet
med beredskapspoliser sätts i funktion.
Krisarbete i enskilda kommuner
Krisarbetet i Växjö kommun inleds på lördagskvällen
på initiativ av sam lokaliserade SOS Alarm och räddningstjänsten
(som ingår i ett räddnings tjänst förbund
med Alvesta). Lednings funktionärer kallas eller anländer
på eget bevåg, och en stab etableras med räddningsledare,
representant för polisen, kommunens
säkerhetschef, teknisk personal och en ansvarig för
den så kallade insats styrkan, en speciell krisenhet
bestående av frivilligorganiserade personer. Vidare
inkallas en av kommunens två stabschefer för krislägen.
Ett VMA-meddelande sänds ut.
Förutom röjning uppstår en rad initiala problem att
lösa, som fastsittande bussar i skogs bygderna, brandmän
som skadats och behov av att skaffa fram olika
slags tekniska resurser, men även att få in funktionärer
som sitter instängda på hemmaplan. Insats styrkan
har band vagnar till sitt förfogande – Växjö kommun
äger ett antal bandvagnar inköpta från det militära
överskottet som nu skulle visa sig mycket användbara
i röjningsarbetet och för angelägna transporter av exempelvis
vårdbehövande.
Sent på kvällen sker ett möte där även länsstyrelse,
landsting och försvars makten deltar. Ett nytt möte
hålls tidigt på söndagsmorgonen. Söndag förmiddag
sammanträder kommun styrelsens arbetsutskott som
beslutar att gå över i krisledningsnämnd. På tisdagen
flyttas stabsmötena över till läns styrelsen där delar av
kommunens egen stab deltar (men för övrigt jobbar
den i kommunhuset). För kommunen handlar det sedan
om att bland annat ordna logi och värme stugor
för strandsatta personer, ordna den sociala omsorgen
och inte minst att operativt börja placera ut reservelverk.
Arbetet gick i olika faser – först läget, röjning, transporter,
inkvartering, för att sedan mer och mer handla om elfrågor,
att rekvirera reservkraft, sätta upp kommunikation. Sedan
kom försvaret /in i bilden/, där vi begärde militärt stöd