Sverige

84 kris och lärdom
foto: roger lundsten/scanpix
man genomfört sådana – skiftar från varje år eller
nästan varje år till några gånger under den senaste tioårsperioden.
Övningarna har utan tvekan haft betydelse för
hanteringen av de reella krishändelserna, menar intervjuade
krisfunktionärer. Det handlar både om att
träna ledning och operativa moment och att pröva det
organisatoriska upplägget. I ett fall berättas exempelvis
hur övningarna påvisat bristerna med en ledningsgrupp
som inte var samlad på ett ställe.
Syftet med övningarna har inte bara varit att träna
krishantering utan också att lära känna de personer
som blir involverade. Personkännedom bedöms som
en ytterst viktig förutsättning för ett fungerande krisarbete,
särskilt i inledningsfasen. ”Vi har övat regelbundet
och har nu en organisation där vi vet vilka
kontakter vi ska ta”, säger kommunchefen i en mindre
kommun.
Samtidigt är man medveten om att övningar och reella
krisfall är två olika saker. Övningarna återuppstår
sällan i verkligheten. Snarast är det så att en del större
samhälls störningar har man aldrig kunnat föreställa
sig och därmed aldrig övat, av typ Tjernobyl och Estonia
eller intensiteten och omfattningen av januaristormen
2005. Övningarna handlar kanske alltför ofta
om tekniskt relaterade olyckor, reflekterar några intervjupersoner,
men när krisen har en helt annan karaktär
som i fallet Hallandsåsen så saknar man träning:
”Det var en situation som vi i princip aldrig övat på
innan” (Kommunsekreterare, Båstad).