Sverige

kris och lärdom 25
2. bakgrund
DETTA KAPITEL HAR TILL uppgift att ge en bakgrund för
studien. Det handlar för det första om en kortfattad
orientering om det svenska krishanteringssystemet.
För det andra presenteras en översikt av krishändelser
eller allvarliga samhällsstörningar på lokal och regional
nivå under de senaste 20 åren samt en genomgång
av de krishändelser som drabbat de tolv orterna och
bygderna som ingår som underlag i studien.
Det svenska
krishanteringssystemet
Under den tid som här studeras har det svenska
krishanteringssystemet för ändrats. Tidigare var det
inriktat på att hantera krigslägen och konsekvenser
av krig. I ett nytt läge utan sådana risker i vår del
av världen gäller det i stället att skapa ett system för
att hantera allvarliga samhälls störningar och större
krishändelser av olika slag. År 1999 till sattes därför
Sårbarhets- och säkerhetsutredningen som slutförde
sitt arbete två år senare med betänkandet Säkerhet
i en ny tid (SOU 2001:41). Utredningen föreslog ett
nytt krishanterings system byggt på grund stenarna att
säkerhetsarbetets fokus flyttas från krig till fredstida
kriser, att krishanteringen ska ske på lokal nivå och
att samverkan och helhetssyn ska gälla i detta arbete.
Ett sektors övergripande områdesansvar ska vidare
gälla, där den som har ansvaret under normala förhållanden
också ska ha ansvaret i kris- och krigslägen
med samma organisation och lokalisering. Kommunerna
på lokal nivå och länsstyrelserna på regional
nivå har därmed fått huvud ansvaret. På nationell nivå
föreslog utredningen samtidigt att en kris hanteringsenhet
skulle inrättas vid regeringskansliet. År 2002
antog riksdagen i huvudsak utredningens förslag (RD/
Prop. 2002/02:158; SFS 2002:833). I regeringens proposition
saknades dock den nationella krisenheten (se
även Johansson & Markhede 2004).
Fyra år senare ersätts lagen med en ny lag titulerad
Kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära
händelser i fredstid och höjd beredskap
(SFS 2006:637) där de lokala och regionala myndigheterna
ges ytterligare uppgifter. Syftet är att minska
sårbarheten och skapa god förmåga att hantera krissituationer
i fred. De nya uppgifterna handlar bland
annat om att dessa organ i arbetet med fredstida
krishantering har en skyldighet att ta fram risk- och
sårbarhets analyser, genomföra utbildning och övning
för förtroendevalda och anställda, rapportera till högre
myndigheter om krisberedskapsläget före-underefter
en kris samt att verka för sam ordning och samverkan
mellan de olika krishanteringsaktörer som är
aktiva inom kommunen (RD/Prop. 2005/06:133; RD/
Fu 2005/06:FöU9; SFS 2006:637).
Krishändelser under 20 år
En rad krishändelser har drabbat regional och lokal
nivå i vårt land under de senaste två decennierna,
i form av kriser som inträffat lokalt eller i form av
nationella och inter na tionella katastrofer och olyckor
som fått regionala och lokala följder. Det radioaktiva
nedfallet efter kärnkraftshaveriet i Tjernobyl och mordet
på statsminister Olof Palme 1986 inleder denna