Sverige

kris och lärdom 73
Radio Kronoberg tog verkligen ett samhällsansvar när /de
lät/ en informatör komma och bli placerad där. Jag tror det
är ganska unikt för radion och unikt i svensk krishistoria
(informations chef, växjö).
Två kommunikativa moment uppges ha fungerat dåligt
för Växjös del. Det första gäller intern informationen,
där man erfar att förvaltningarna och särskilt telefonväxeln
är bristfälligt upp daterade. Dessutom rapporterade
de som arbetade med KrisSam att de hade svårt
att hantera systemet och få fram adekvata uppgifter
i och med att innehållet uppnått så stor volym. Det
andra problemet gällde kontakterna med nätföretagen
och de problem som man menar uppstod när dessa
företag inte tog sitt informationsansvar – vilket drabbade
kommunen. ”Vi krävde att de måste kommunicera,
och i varje fall tala om vad de inte kan berätta”,
säger informations chefen.
I Värnamo kommun hålls dagliga presskonferenser
på fasta tider, efter varje stabsmöte på förmiddagen,
med de två lokaltidningarna och lokalradion. Genom
de lokala mediernas nyhets rapportering når man det
huvudsakliga informations behovet. Annonser kompletterar
den journalistiska nyhetsrapporteringen. I
denna kommun upplevs det som problemfritt att få
ut samhällsinformation via länsradion, genom gamla
personliga relationer. Hemsidan utnyttjas givetvis också
men här liksom i övriga kommuner har den begränsad
räckvidd genom avsaknaden på el för många hushåll.
Man nappar vidare på idén från grann kommuner
med flygblad via lantbrevbärarna. Informationsmöten
arrangeras likaså men inte med samma intensitet som
i Ljungby, men ”den fråga alla /besökare/ ställer, om
när strömmen och telefonen skulle komma tillbaka,
kunde ju ingen svara på eftersom Sydkraft och Telia
inte fanns på plats”:
Kärnproblemet vid de här informationsmötena var ju att de
två stora aktörerna, nätägarna för tele och el, /egentligen/
hade huvudansvar för informationen när det gäller ström
och telefoni. Men det var kommunen som tog informationsansvaret
(informationschef, värnamo).
De interorganisatoriska relationerna och kontakterna
uppges ha fungerat till belåten het med flertalet
myndigheter och organisationer och till mycket stor
belåtenhet med exempelvis försvaret/hem värnet och
LRF. Relationen med Sydkraft fungerar bra på det
organisatoriska och operativa planet, men ӊven om
våra kontakter var bra så brast Sydkraft i sin information
om hur de planlagt sina jobb och när saker
och ting skulle vara klara”(Kommundirektör). Kontakterna
med Telia är däremot bristfälliga och snarast
obefintliga: ”Vi såg inte skymten av dem”, säger en
kris funktionär.
Stormhändelsen visar att de nyare kommunikationsformerna
kan fallera i en kris av detta slag, medan
traditionella kanaler som flygblad fungerar. I Gislaved
konstaterar kommunal rådet att den nya teknologin
i och för sig ”för bättrat kommunikationen men
samtidigt är den /tekniken/ sårbar”. Denna kommun
använder ett likartat batteri av informationsformer
som de andra kommunerna. Flygbladen till drabbade
landsbygdsområden sprids, för utom av lantbrevbärarna,
med hjälp av skolelever som får med sig dem hem.
Kommunen är dock tveksam till och försiktig med informationsmöten,
vilka i stället på en del platser ordnas
av enskilda privatpersoner. Gislaved upplever slutligen
problem i kontakterna med länsradion och att få
ut meddelanden till allmänheten denna väg.
I Hylte kommun konstateras att ”vi aldrig har haft
så många besök på hem sidan trots att så många saknade
el” (Kommundirektör). Här fyller också kommunens
intranät en viktig funktion, inte bara för information
till de anställda utan också genom att dessa
därmed kunde informera utåt i sina kontakter med
människor. Hylte håller som övriga kommuner växeln
öppen mer än normalt (första helgen och sedan kvällstid
vissa dagar), men erfarenheten är att den borde