Sverige

kris och lärdom 65
grepp om stormens följder, men under söndagen börjar
man inse skogs- och nätskadornas omfattning.
På söndagen återupptas röjningsarbetet med hjälp
av hemvärn och enskilda med tillgång till skogsskördare
och andra maskiner. LRF deltar här som dirigent
utifrån sitt nätverk av skogs ägare. Röjningsarbetet är
mycket riskabelt och flera huggare skadas. Inför skolstarten
följande dag läggs skoldriften om i de flesta
kommuner, där vissa skolor hålls stängda medan skolbarnen
på andra håll bussas till skolor som har ström.
Hemtjänsten organiseras om efter omständig heterna.
Transporter ordnas för vård behövande och snart också
för fraktning av vatten, livsmedel och andra nödvändiga
förnödenheter. Värmeaggregat körs ut till
hushåll utan el. Hemvärn och värn pliktiga förband
träder här in som transportörer och deltar även i den
uppsökande verksamheten av äldre, där man skannar
av hela bygden och besöker exempelvis alla över 70 år
för att se till dem. I städer och tätorter öppnas värmestugor
med hygienfaciliteter i skolor, fritids gårdar och
församlings hem. I flera kommuner ordnas bostadsförmedling
och logimöjligheter för dem som inte kan nå
sina hem, men efterfrågan på sådan service visar sig
överlag vara begränsad.
Det stora problemet är därefter el- och telebortfallet.
I de mest drabbade kommunerna är 50–70 procent
av hushållen utan el. Behov finns att få med Sydkraft
och Telia i lednings arbetet, men det misslyckas
till en början; Sydkraft ansluter dock efter några dagar.
”När Sydkraft väl för stod att de var tvungna att
vara med i krisarbetet så skötte de sig på ett alldeles
utomordentligt” (Räddnings chef, Värnamo). Däremot
visar sig Telia (TeliaSonera) ointresserad av att delta i
arbetet och krisledningarna upplever stora svårigheter
att få kontakt med företaget. I vissa fall får man över
huvud taget ingen fungerande kontakt. Irritationen
och kritiken över Telias hållning är massiv från intervjuade
krisfunktionärer: "Telia deltog genom att vara
frånvarande helt och hållet, /deras/ agerande i krishanteringen
var under all kritik", säger en räddnings chef
sarkastiskt. El- och telebortfallet kommer att pågå i
flera veckor, upp till sex veckor, och gör att januaristormen
2005 blir en långvarig krishändelse …
Att elsystemet är utslaget innebär ett omfattande
arbete att skapa elförsörjning med hjälp av reservkraftverk.
Mobila aggregat av olika storlek anskaffas
från militära förråd, kraftnäts företagen (liksom förråd
inom socialstyrelsen) och elföretagen låter transportera
en rad stora elverk från kontinenten till Småland.
Bara till Växjö kommun dirigeras 180 stora 2– 5 tons
kraftverk förutom att man införskaffar en mängd mindre
reservelverk. Mest akut är det för de mjölkgårdar
som inte har egna reservverk, men det är även besvärligt
för hushållen då många av dem varken har värme
eller vatten. Utplaceringen av elverken sker efter en
metod med så kallad ö-drift, att verken dirigeras till
ställen där den finns en ansamling av hushåll, gårdar
och små företag. Läns styrelsen (Kronoberg) fördelar
reservverken medan kommunerna vanligen är operatörer.
Bristen på el gör att inte bara skolor måste
stängas utan även vårdinrättningar; således stängs fem
vårdcentraler i Kronobergs län. Telenätets utslagning
innebar bland annat att de äldres trygghetstelefoner
slutar att fungera på många håll.
En speciell belägenhet i fallet Småland är att ett
antal av de centrala kris ledarna bor ”på landet” och
själva blir offer för stormen. Skogen faller runt dem
och deras hus och de kan inte tas sig in till tätorterna
för att delta i krisarbetet, däribland räddningschefen i
Ljungby som har gård på Bolmsö i sjön Bolmen:
Under eftermiddagen blåser det upp, de första träden trillar
och strömmen går. Jag har kontakt med stationen och
kommunalrådet, och vi bestämmer om /stabs/möte på
söndag morgon. Sedan lägger telefonen ner, men som tur
är har jag jobbradion. Blåsten tilltar så att vår ladugård
flyttar på sig. På morgonen är det helt tyst, skogen ligger
ner, ladugårdstaket är delvis borta – ja, det ser ut som en