Sverige
Sverige
Sverige
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
5. erfarenheter av lokal<br />
krishantering och<br />
kriskommunikation<br />
kris och lärdom 75<br />
SVENSKA REGIONALA OCH LOKALA myndigheter har<br />
i många fall varit involverade i krishändelser som<br />
kan betecknas som allvarliga samhälls störningar. En<br />
rad sådana samhälls störningar av olika karaktär har<br />
inträffat under de senaste 20 åren i kommunerna,<br />
som specifika lokala kriser eller som följd av kriser på<br />
det nationella planet och i några fall internationellt.<br />
Dessa krishändelser har givit erfarenheter och lärdomar<br />
som utgjort grund för aktualiserad krisplanering<br />
och som aktörerna burit med sig inför senare krishändelser<br />
av typ flodvågskatastrofen och januaristormen<br />
2004/2005.<br />
I kapitlet redovisas dessa erfarenheter utifrån de intervjuer<br />
som genomförts inom detta forskningsprojekt<br />
och de dokument i form av utvärderingar som myndigheterna<br />
lämnat efter sig. Redo visningen är indelad<br />
i tre huvudsakliga områden, först erfarenheter och lärdomar<br />
när det gäller organisation i krislägen, därefter<br />
krishantering och sist men inte minst erfarenheter av<br />
kriskommunikation. Kris hantering och kriskommunikation<br />
är två sammanhörande fenomen – kommunikation<br />
är en del av krishanteringen och handlar om<br />
denna, varför en analys av de kommunikativa aspekterna<br />
i en krishändelse måste belysas tillsammans med<br />
själva kris verksamheten.<br />
Redan inledningsvis kan noteras att intervjuade<br />
krisfunktionärer anser sig ha vunnit många erfarenheter<br />
och lärdomar av både positiv och negativ natur<br />
som de kunnat ta tillvara vid de aktuella krislägena.<br />
Gamla kriser bedöms paradoxalt nog vara ”bra”, i<br />
betydelsen att de givit värdefulla lärdomar inför nya<br />
krishändelser. Det gäller både krissituationer längre<br />
tillbaka i tiden och särskilt mer näraliggande händelser.<br />
Dessutom ingår de två aktuella kristillfällena i en<br />
erfarenhetsprocess där krisarbetet i det första fallet<br />
(tsunamin) blev en förberedelse och övning för den<br />
andra (stormen) på de orter som drabbades av den.<br />
Struktur i kris<br />
Krisplaner och planering<br />
Praktiskt taget alla undersökta kommuner har särskilda<br />
krisplaner, som också kallas katastrof plan eller<br />
beredskapsplan. En av kommunerna – som tidigare<br />
inte drabbats av någon större kris – saknade emellertid<br />
en fastställd plan vid kristillfället; den fanns endast i<br />
koncept, men man hade arbetat efter den under några<br />
år. En orsak till den ofärdiga planen uppges vara att<br />
det fanns två skolor i kommunen, där den ena ville<br />
fastställa planen medan den andra höll linjen att planen<br />
i sig var mindre väsentlig, det viktiga var ”processen<br />
och övningarna”.<br />
Vid de aktuella krishändelserna – flodvågskatastrofen<br />
och januaristormen – efterlevdes kris planerna<br />
i olika stor grad. I några fall utnyttjades planen bara<br />
till en mindre del, något som åtminstone en aktör i efterhand<br />
erfar som mindre lämpligt. Påfallande många<br />
menar att man i deras kommun hade en föråldrad<br />
plan som fungerade bristfälligt; det är snarast en bred<br />
upp fattning att deras plan var ”gammal och dålig”.<br />
Flera kommuner hade dock nyligen reviderat sina planer<br />
när flodvågskatastrofen drabbade dem och några<br />
var i färd med att revidera dem när denna undersök-
Change language