Sverige

30 kris och lärdom
delsens tidsmässiga längd. En arbets fördelning sker
där räddningstjänsten svarar för presstjänst och kommunen
för information till boende och allmänhet. Ett
informationsbefäl finns snabbt på plats och radion får
nära tillträde till olycksområdet och ledningsbussen.
Medierna får dock larm fel väg, inte via SOS Alarm,
utan via Ekot i Stockholm och den privata nyhetsförmedling
som bevakar all larmtrafik i landet.
Kommunen inrättar en krisjour (Posom-grupp)
på morgonen – olyckan inträffar nattetid – och nästa
dag en informationscentral tillsammans med polisen.
Ytterligare ett dygn senare ges information via hemsidan,
som var under uppbyggnad, med kartor över
avspärrat område. Inför evakueringen i samband med
tömningen av gasoltankarna den följande veckan sker
personlig information genom dörr knackning till de
boende. I räddnings tjänstens operativa arbete kvarstår
vissa problem med att ha både en främre och bakre
stab (Norling 2001).
Båstad
hallandsåsen
I samband med byggandet av järnvägstunneln genom
Hallandsåsen läcker stora mängder grund vatten in i
borrhålet (september/oktober 1997). Injektering med
betong stoppar inte läckaget. Man börjar i stället
använda tätningsmedlet Rhoca Gil som dock visar sig
innehålla det mycket giftiga ämnet akrylamid. Prover
i vattendragen på åsen visar snart mycket höga halter
av giftet i två åar. Snart konstateras fiskdöd och
förlamningssymptom hos kreatur. Sprutningen med
Rhoca Gil stoppas den 30 september. Tre förlamade
kor avlivas dagen därefter. Båstads kommun och dess
miljöförvaltning varnar allmänheten för att dricka
vatten från egna brunnar. Bygg företaget (Skanska)
och Banverket polisanmäls för miljö brott den 4 oktober
och dagen därpå går kommunen in i beredskapsläge.
Ett par dagar senare stoppas tunnelbygget. Hallandsåsen
blir sedan en långdragen problemhändelse
och tvistefråga – tio år senare (2007) står sålunda tillverkaren
av tätningsmedlet inför rätta.
Dagen efter upptäckten av de förlamade djuren
hålls en press konferens i samverkan mellan kommunen
och byggföretaget. Regelbundna kommunala
presskonferenser sker därefter under en längre tid.
Mediebevakningen är mycket intensiv under tre veckor
med toppar då det visar sig att tätningsmedlet är
skadligt även för människor och att tunnelarbetare
blivit förgiftade av akrylamiden.
Telefonjour med ett antal särskilda telefonlinjer införs
i samband med att kommunen intar beredskapsläge.
Kommunen utnyttjar därutöver en rad informationsformer
som möten, hushållsutdelning med posten
och affischering på informationstavlor (som sätts upp
specifikt för ändamålet). En nyinrättad hemsida blev
en central informationskanal och en närradio som
fanns till förfogande sände två gånger per dag. Dessutom
får man eget utrymme för information i länsradion.
Detta kompletteras med en målinriktad insats
med personliga besök i hemmen i berörda områden
som främst genomförs av Posom-organisationen. I
detta uppsökande arbete deltar även jordbrukets organ
liksom skolpersonal och frivilliga.
I krishanteringen är en rad statliga myndigheter involverade.
I de rapporter där händelsen studerats påpekas
vissa problem i informations hanteringen, däribland
bristande samverkan och dubbla budskap från
vissa av dessa myndigheter (Hartoft & Nilsson 1999;
SOU 1988:60; SOU 1998:137; Arvidsson 1998: Palm,
1998, Dahlgren m.fl. 1998).
Gävle
tjernobylhaveriet 1986
I Forsmarks kärnkraftverk uppmäts förhöjda radioaktiva
strålningsvärden på morgonen den 28 april
1986. Höjd beredskap utfärdas och larm går till läns-