Sverige

kris och lärdom 23
na händelser. De två begreppen kan ses som alternativ
men har delvis skilda betydelser. Erfarenhet indikerar
lärande och insikter som man skaffat sig personligen,
genom eget upplevt krisarbete. Lärdom inbegriper
även kunskapsinhämtning från utvärderingar och rapportering
etc. som andra svarat för. Organisatoriskt
lärande är slutligen som teoretiskt begrepp mer anknutet
till den kollektiva organisatoriska lärprocessen
(se kapitel 3).
Metod
Studien har främst genomförts genom intervjuer med
involverade aktörer i regionala och lokala myndigheter
(främst länsstyrelser och kommuner) samt genom
insamling av dokument från dessa organ av typ krisoch
informationsplaner, utvärderingar och rapporter
till centrala myndigheter. Dokumenten används som
underlag och ingår inte i den empiriska redovisningen.
Urvalet av orter för studien har skett på följande
sätt. För det första har kommuner valts som drabbats
av såväl en eller flera allvarliga samhällsstörningar tidigare
(under de senaste 20 åren) som av en eller båda
krishändelserna julen/nyåret 2004/2005. För det andra
har (ett mindre antal) kommuner valts som drabbats
av minst en av de två aktuella händelserna men som
inte varit utsatta för någon större extrem händelse tidigare.
Urvalet har också styrts av att få med kommuner
i olika storlek och av att få med historiska krishändelser
av olika slag (exempelvis tågolyckor, snöoväder
och färjehaveri), men även av att ringa in ett
flertal av de större lokala kris händelser som inträffat
under 20-årsperioden. Urvalet har slutligen styrts av
praktiska skäl i undersökningsarbetet, vilket inneburit
att de valda orterna ligger i Syd- och Mellansverige.
Genom att januaristormen är ett av studieobjekten
har Småland hamnat i fokus för urvalet – hälften av
kommunerna ligger inom detta storm- och orkandrabbade
område. Orterna framgår av presentationen av
berörda kommuner och län i kapitel 2.
Totalt har tolv kommuner studerats. Fyra av dessa,
alla berörda av stormen, har inte upplevt någon större
samhällsstörning tidigare, förutom att en av dem
drabbats av en stor företagskris (nedläggning). Det
har möjliggjort en jämförelse mellan kommuner som
tidigare varit respektive inte varit indragna i krislägen,
dvs. mellan kommuner med och utan erfarenhet
av krisarbete. Tre av de tolv kommunerna drabbades
i mycket liten grad av tsunamin och sex var inte alls
drabbade av januaristormen, men ingick i urvalet på
grund av sin krishistoria med en eller flera krishändelser
i bagaget.
De aktörer som intervjuats har alla haft centrala
roller i krisarbetet. I första hand har sådana personer
sökts som, förutom att ha haft en viktig krisroll,
också har varit involverade vid både de ’gamla’ och
de ’nya’ kriserna. De har valts för att få spridning av
olika funktioner på främst tre nivåer: kommunledning,
information och operativ ledning. Det innebär
att i intervju gruppen ingår kommunalråd, kommunchefer
(motsv.) och informationsansvariga samt tekniska
chefer och inte minst räddningschefer. Även
några säkerhetsansvariga och socialtjänstanställda har
ingått bland de intervjuade då de haft centrala roller.
Till dessa kommer två länsstyrelse representanter (med
informations ansvar) och en landstingsrepresentant
(med säkerhetsansvar), alla tre kring fallet januaristormen.
Alla är myndighetsrepresentanter medan
krisaktörer från andra organ saknas i materialet, vilket
är att beklaga med tanke på att särskilt el- och
teleföretagen visade sig ha en avgörande roll vid januaristormen.
Det empiriska materialet omfattar sammanlagt
33 intervjuer.
Intervjuerna har bestått av längre personliga samtalsintervjuer
(se Kvale 1997; Larsson 2001). Flertalet
intervjuer har genomförts på plats hos de olika aktörerna,
medan ett mindre antal skett som telefonin-