Sverige

kris och lärdom 67
genom länsstyrelsen. Ju längre tiden gick, desto mer handlade
det om tele- och elservice (stabschef, växjö).
För Ljungbys del börjar också krisarbetet på lördagskvällen
hos räddnings tjänsten, som samlar stabsfunktion
i krislägen. ”Det är inte som tsunamin med folk
som dör, men vi har inget elnät, inget vägnät, inget
telefonnät, inget mobilnät – vi står inför gigantiska
problem” (Räddnings chef). Ljungby är en av de kommuner
som drabbas värst av stormen och det dröjer
till mitten av januari innan de större vägarna röjts,
den fallna skogen ”ligger i brötar som är sex–sju
meter höga”. Hem värns förband förvarnas om hjälp
med att röja vägar och många frivilliga kallas till s.k.
tjänsteplikt, där de flesta anmäler sig själva. Inför
skolstarten disponeras skol verksamheten om då alla
skolor utanför tätorten är obrukbara. Liksom i andra
kommuner kopplas socialtjänsten in då det krävs stora
insatser för att biträda hemtjänsten. På måndagen
inleds en om fattande uppsökande verk samhet med
hjälp av militär personal och frivillig organisationer
gentemot de äldre och andra isolerade men också gentemot
alla småjordbruk. Försvarsmakten ställer upp
med som mest 250 man som deltar i den uppsökande
verksamheten, som att köra mat, bära vatten och
sköta djuren. Även försvarets kristeam tas i anspråk
då många drabbade behöver psyko socialt stöd, inte
minst lantbrukare som får slita hårt och dessutom
ser sina livsverk förstörda. I det psykosociala arbetet
gentemot lantbrukare och barnfamiljer deltar också
LRF. För att klara värmen i stugorna anskaffas och
fördelas ett tusental gasolkaminer som bilkårister distribuerar.
Fjorton värmestugor inrättas där människor
kan duscha, tvätta, laga mat och vila. Det geografiska
informations systemet (GIS), där exempelvis alla
äldre finns inprickade, är till stor nytta i planeringen
av insatserna gentemot alla behövande. För att skapa
uthållighet inkallas avlösande räddningsledare från
andra län.
Insikten att det kan bli en långvarig krisprocess
som kräver uthållighet uppstår överlag i kommunerna.
I Gislaved tillsätts tre kommunala stabsledare som
fungerar växelvis. Kommunal rådet får dock ta ledningsansvar
första dygnet då vissa ledningsaktörer är
blockerade på sina hemman. Här saknas inledningsvis
kontakt med SOS Alarm som faller ut under natten,
vilket sannolikt gäller fler kommuner i omgivningen.
Även i Gislaved har man stor nytta av informationssystemet
GIS. Elbortfallet är inte lika svårt som i kommunerna
längre österut, bland annat beroende på att
man (fortfarande) har ett eget elverk, men de infrastrukturella
kommunikationsproblemen uppfattas ändå
som påtagliga:
Folk på landsbygden tycker att strömmen kan man vara av
med /ett tag/ men det är ett elände att sakna telefon och
kontakt med yttervärlden. Och framför allt är det en erfarenhet
att mobil telefonin är väldigt känslig /bl.a. då den
kräver el till stationerna/ (kommunchef, gislaved).
Att mobiltelefonsystemet faller ut är inte bara besvärligt
för befolkningen utan också för den kommunala
verksamheten, som i Hylte kommun: ”Vi hade väldiga
problem med mobilnätet, våra operationer sker ju
normalt genom det.” Även för Hylte försvinner kontakten
med SOS Alarm under hela första dygnet. ”Det
var mycket allvarligt, vi fick ställa upp ambulanser
som här vid kommunhuset” (Kommun chef). I Hylte
uppstår vidare stora el- och teleproblem för ett antal
industrier, där vissa företag fortfarande vid undersökningstillfället
ett halvår efter stormhändelsen uppges
sakna fungerande telefon.
I den sjätte studerade stormdrabbade kommunen,
Värnamo, uppstår problem med flera lokala reningsverk
på grund av utslagen elförsörjning, vilket innebär
att man behöver organisera utkörning av vatten till
hushållen. Kommunen träder med sin tekniska personal
in i repareringen av elnätet. Här har man inte det
problem som flera andra kommuner möter, nämligen