Sverige

22 kris och lärdom
sverige, som inträffade några dagar senare, orsakade
omfattande och långvariga bortfall av el och telefoni
för relativt stora grupper av landsbygds befolkningen i
de drabbade områdena, förutom att den åstadkom de
största skogsskadorna i form av fällt virke i modern
tid. Den uppvisar likheter med naturbetingade krishändelser
som snöstormar men även likhet med Tjernobylkollapsen
i betydelsen påverkan på stora areella
områden.
I samband med både Tjernobyl och Estonia uppträder
en rad kommunikativa problem som givit viktiga
lärdomar för efterkommande krisinsatser, däribland
när det gäller medierelationer, förhållandet centralalokala
organ, myndigheters kontakt med anhöriga
och andra berörda, lokala organs krisberedskap vid
fjärran inträffade olyckor, behov av psykosocialt stöd
samt praktisk/konkret krishantering. Göteborgsbranden
1998, där ett drygt 60-tal ungdomar omkom, har
givit tydliga lärdomar om samordning av det lokala
krisarbetet och satte en standard när det gäller pressinformation
med täta samlade press konferenser. I samband
med förgiftningshändelserna på Hallandsåsen
skapades nya former för information ut i bygderna,
som senare efterföljdes vid januaristormen. Ett antal
över svämningar, särskilt i Arvikatrakten 2000, har givit
lärdomar om bland annat information och stöd till
drabbade hushåll. Flera tågolyckor med havererat farligt
gods har givit former för akut information till de
boende på olycksorten.
Begrepp i studien
Krishantering och kriskommunikation är två sammanhörande
fenomen. För det första består krishantering
till en förhållandevis stor del av kommunikation och
inbegriper förmåga att kommunicera. För det andra
är kris hanteringen i sig ett objekt i kommunikationen
som främst handlar om vad och hur man gör i krisoperationerna.
Krishantering på ledningsnivå innebär
således kommunikation i betydelsen inhämtning av
uppgifter och upplysningar, rådplägning inom staben,
relationer som byggs gentemot inblandade organ,
direktiv som ges till operativa aktörer, beslut som
formuleras och information som sprids internt och
externt. Samverkan och samordning innebär i hög
grad kommunikation. Dessutom kräver förståelsen
av de kommunikativa aspekterna att kris hanteringen
ingår som kontext. Därför beaktar studien både krishantering
och kris kommunikation, såväl i forskningsöversikten
som i den empiriska redovisningen. Tilläggas
kan att som gemensam term för dessa begrepp
används alternativt begreppet krisarbete.
Krishändelse används i denna studie som begrepp
för det inträffade kritiska tillfället. Krisläge och krissituation
är språkliga variationer. Det kan gälla en större
olycka såväl som en katastrof, eller allvarlig samhällsstörning
med ett mer officiellt samlat språkbruk.
På engelska är motsvarande samlande term disaster.
Ordledet kris i kris händelse eller krissituation betyder
inte att alla svårartade eller extrema händelser utgör
en kris utan snarast att de har en krispotential. Därför
nyttjas extrem händelse som alternativt begrepp för
krishändelse.
Begreppet kris kan nämligen i sig definieras på flera
sätt och är olika definierat i litteraturen. Ett synsätt är
att se kris som en problematisk följd och konsekvens
av en allvarlig händelse, exempel vis att den hanteras
på ett bristfälligt sätt eller får betydande negativa följder
för samhället. I ett annat synsätt är kris ett övergripande
begrepp för de situationer där samhällets
system är allvarligt hotade, innefattande de händelser
som följer av detta hot. I ett försök att förena de olika
internationella begreppen skriver Boin & ’t Hart
(2006:42) att ”a disaster, then, is viewed as a crisis
with a devastating ending”.
Lärdom och erfarenhet(er) är begrepp som i denna
studie står för det lärande som krisaktörer tillägnat sig
vid tidigare extrema händelser inför och vid nya såda-