Sverige

24 kris och lärdom
tervjuer. Citat från intervjuerna är i vissa stycken redigerade
av främst språk- och läs förståelse skäl, men
denna redigering har skett med varsamhet.
Att intervjua människor om händelser tillbaka i
tiden, om händelseskeendet och om deras handlande
och agerande i samband med dessa händelser, är problematiskt.
Minnesbilderna kan försämras och förändras,
rationaliseras och anpassas till exempelvis vad
man läst i utvärderingar och forskningsrapporter liksom
i medier. Detta måste forskaren beakta. Samtidigt
kan konstateras att personer som varit involverade
som aktörer i krissituationer ofta visar sig ha mycket
klara minnen av dessa händelser även i detaljoperativa
frågor och även långt efteråt. Det är också ett resultat
i studien, att man har mycket tydlig minnesförmåga
och därmed god förutsättning att kunna ta tillvara
och tillämpa erfarenheter och lärdomar.
Redovisningarna av krisarbetet bygger på de intervjuades
berättelser. Det innebär att forskaren också
måste värdera deras bedömningar och inte minst
vara medveten om risken att ansvariga funktionärer
framhåller sådana uppgifter som är förmånliga för
dem och undanhåller sådant som kan vara till men för
dem. I intervjuerna har därför särskilda mått vidtagits
för att problem och brister i krisarbetet skulle beaktas
och diskuteras. Flertalet intervjuade har utan anmaning
avhandlat sådana frågor
Utöver intervjuer bygger studien på insamlade dokument.
Det handlar främst om myndigheternas krisplaner
och de utvärderingar som gjorts efter krishändelserna.
Särskilt i samband med stormen nyåret 2005
producerades utvärderingar från drabbade kommuner
och länsstyrelser som underlag till Krisberedskapsmyndigheten/KBM.
Till detta kommer som underlag
till studien de forskningsrapporter som behandlar de
’gamla’ krishändelserna.
Studien har genomförts under tiden maj 2005 till
december 2006, där det empiriska arbetet främst varit
förlagt till våren och sensommaren 2005, särskilt de
intervjuer som gällt Småland avseende stormen. Vissa
intervjuer har dock gjorts under 2006.
Disposition
Denna inledning följs i kapitel 2 av en bakgrund som
bland annat redovisar de tidigare krishändelser som
utgjort grund för studien när det gäller erfarenheter
av tidigare krislägen. Kapitel 3 innehåller teoretiska
utgångspunkter och en forsknings översikt om den
forskning som genomförts om krishantering och kriskommunikation.
De två följande empiriska kapitlen
(kapitel 4 och 5) behandlar för det första lokal krishantering
och kriskommunikation i samband med de
aktuella extrema händelserna flodvågskatastrofen och
januaristormen julen/nyåret 2004/2005, och för det
andra just erfarenheter av tidigare händelser under
de senaste 20 åren. Rapportens sjätte och sista kapitel
innehåller sammanfattning, analys och diskussion.