Sverige

kris och lärdom 27
är en kombination av trafik- och miljö mässiga kriser
(Kävlinge 1996, Borlänge 1998 och 2000). Sverige har
i det närmaste sluppit större olyckor med persontåg
under perioden, den senaste allvarliga händelsen är
kollisionen i Lerum 1987 med 9 omkomna och 130
personer skadade. En spårbunden krishändelse med
personskador är dock spårvagns olyckan i Göteborg
1992.
Två större miljökriser har inträffat under perioden,
dels det radioaktiva nedfallet i delar av Sverige
efter haveriet i kärnkraftsverket i Tjernobyl, dels följderna
av tunnelbygget i Hallands åsen med förgiftning
av grundvatten och vattendrag. Flera oljeutsläpp har
krävt betydande lokala rensningsinsatser.
På det tekniska området har orter eller hela landsdelar
drabbats av infra strukturella krishändelser, exempelvis
en storm med stora elnätsskador i Sydsverige
senhösten 1999 och ett telebortfall i Uppsalaområdet
2002. Januaristormen 2005 (Gudrun) orsakade både
stort el-och telebortfall.
Minst två större tekniska industriolyckor kan
noteras. Det handlar dels om en explosion vid
sprängämnes tillverkning 1992 i Karlskoga (som tidigare,
1985, även drabbades av ett allvarligt gasutsläpp),
dels om en kemisk olycka med gasutsläpp i
Helsingborg 2005.
Båtflyktingmottagningen på Gotland 1992/93 är
exempel på kategorin social kris och Göteborgskravallerna
2001 en typ av våldsrelaterad krishändelse.
Ministermordet 2003 är en annan våldskris (med
främst nationell karaktär). En helt annan typ av samhällskris
är valutakrisen 1992. Slutligen har ett flertal
orter krisdrabbats genom nedläggning av stora industrier
och regementen, men då dessa händelser inte involverat
räddnings- och kris hanteringsorgan utan enbart
kommunledningarna så brukar de inte beaktas i
krisforskningen.
11-september-attentaten i USA 2001 berörde primärt
inte vårt land, men påverkade ändå svenska
myndigheter. Många svenskar var direkt berörda på
plats även om enbart en landsman omkom, vilket skapade
ett stort kontakttryck från anhöriga. En lokal
lärdom är att kris arbete kan komma i fråga även för
myndigheter som står utanför krisberedskapssystemet,
i detta fall universitet och högskolor med amerikanska
studenter och egna studenter på utbyte i New York,
vilket krävde snabba insatser som att upprätta telefonjour
och samtalsstöd.
Några av krishändelserna har tyngre dignitet och
kvalificerar sig till den kategori av politik- och policykriser
som holländska forskare avhandlar. Hit hör
Tjernobyl, Estonia, Hallandsåsen och flodvågskatastrofen
liksom i någon mån branden och kravallerna
i Göteborg.
Tidigare krishändelser
med relevans för studien
Sjutton av de krishändelser som redovisats ovan är
relevanta och har utgjort underlag för denna studie av
erfarenheter av kriskommunikation på lokal nivå. De
presenteras här under respektive ort. I redovisningen
beskrivs först händelseförloppet och därefter de kommunikativa
insatserna samt erfarenheter av dessa utifrån
de studier och utredningar som publicerats efter
händelserna.
Följande orter och bygder ingår i studien: Arvika,
Borlänge, Båstad, Gävle, Göteborg, Kävlinge, Lindesberg
samt Smålands kommunerna Emmaboda, Gislaved,
Ljungby, Värnamo, Växjö plus Hylte kommun
i Halland. Flertalet av dessa har tidigare upplevt och
hanterat en eller flera kris händelser. Fyra av de kommuner
som studerats i samband med januari stormen
2005 (Emma boda, Gislaved, Hylte och Växjö) har däremot
mött denna aktuella kris utan någon större krishändelse
och därmed kriserfarenhet i bagaget, även
om en av dem (Gislaved) genomgått en näringslivsinriktad
kris genom nedläggningen av den största in-