Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...

1. INTRODUKTION
Detta arbete är genomfört i form av en sammanläggningsavhandling vilket innebär
att den består av två delar, en första övergripande del (kappan) samt en andra
del som består av tre vetenskapliga artiklar. Avhandlingsarbetet har sin grund i ett
nationellt skolutvecklingsprojekt (Dialogprojektet 1 ), där jag som forskare har
samarbetat med femtio pedagoger. Pedagogerna arbetade på fem regionala hörselskolor;
i miljöer där alla elever har en hörselnedsättning. Samarbetet har varit
ömsesidigt beroende och har bland annat inneburit att lärarnas utvecklingsfrågor
och mina forskningsfrågor successivt vuxit fram. I Dialogprojektet pågick parallella
läroprocesser för såväl eleverna i klassrummet, deltagande pedagoger och
forskaren. Denna helhet, en sammanflätning av praktiskt och vetenskapligt arbete,
kommer att lyftas fram i kappan. För att ge en inblick i författarens förförståelse
inleds avhandlingen med en personlig bakgrund samt studiens utgångspunkter.
Därefter beskrivs studiens syfte och förutsättningar.
Mitt arbete med denna avhandling grundar sig dels i ett intresse för elever med
hörselnedsättning och deras kommunikationsvillkor i skolan, dels i en nyfikenhet
på hur en kombinerad insats av kompetens- och skolutveckling kan stödja ett förändringsarbete
som leder till handlingar i klassrummet. Mitt intresse för skolutveckling
startade som mellanstadielärare för hörande elever. Längre fram studerade
jag teckenspråk och specialpedagogik med döv/hörselinriktning. Specialpedagogutbildningen
inspirerade mig till fördjupning inom pedagogisk handledning.
Under 80-talet tillhörde jag det man kan kalla för skolans ”kurs-maffia”. Det innebar
att jag deltog i alla kurser som erbjöds, medan jag på 90-talet initierade och
handledde olika skolutvecklingsprojekt.
Idag har jag insett att inte någon av vägarna verkligen handlade om att bidra till
skolans utveckling i ett vidare perspektiv. Kurserna bidrog till min personliga utveckling
och utvecklingsprojekten gagnade, i bästa fall, de elever vars pedagoger
deltog. Jag har också insett att det på mina dåvarande arbetsplatser saknades rutiner
för att kommunicera pågående förändringsarbeten, vilket ledde till att utvecklingsarbeten
kom att uppfattas som individrelaterade. Vi började oftast med att
anmäla oss till en kurs eller starta ett projekt, utan att först sätta det i relation till
det kvalitetsarbete som behövde göras utifrån våra lokala mål. Genom min magis-
1 Dialogprojektet (2002-2006): Ett kompetens- och skolutvecklingsprojekt där data till föreliggande
studie har producerats av deltagande lärare, deras elever och mig som forskare. Femtio lärare
från fem hörselskolor har deltagit och deras utvecklingsarbeten finns publicerade på projektets
hemsida: www.dialogprojektet.se
3