Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...

skriftlig kommunicera sitt vardagsarbete. Det skrivna ordet blev utelämnande eftersom
skrivaren tvingades blotta sina tankar på ett annat sätt än i muntliga situationer.
I studien bedömdes lärarnas självcensur vara alltför stark vilket bidrog till
att de gick miste om viktiga möjligheter till deltagande. Mottagarmedvetenheten
uppfattades som kontextberoende. Ju högre medvetenhet desto mer kravfyllt blev
det att skriva. Det upplevdes svårt att ge respons i form av utmaningar, något som
utvecklades över tid och oftast i form av frågor. Det kan upplevas mindre hotfullt
med frågor eftersom de bidar till att olika möjligheter hålls öppna, detta i motsats
till värderingar som kan upplevas begränsande (Hoel, 2001).
De slutsatser som dragits är att motivation, tid, mottagarkompetens och stödstruktur
(scaffolding) var faktorer som påverkade kommunikationen. Detta synliggör
en utvecklingspotential för att använda utbyte via nätet som en del av professionsutveckling.
I små praktiker, som specialpedagogiska praktiker ofta är, kan ett nationellt
nätverk via nätbaserade forum vara en väg till skolutveckling.
Centrala slutsatser
En gemensam slutsats från Studie II och III är att pedagogernas upplevelse av
delaktighet och meningsfullhet påverkade dialogerna som utspelade sig i utvecklingsgrupperna.
Meningsfullheten byggde på en helhetsupplevelse där pedagogerna
inte bara såg meningsfullhet för sig själva och gemenskapen, utan framför allt
för eleverna.
För att inta rollen som aktör i dialogen behövde alla ha en gemensam förståelse
för vad dialogkompetens innebar. Att utveckla denna kompetens förutsatte inre
och yttre strukturer i projektorganisationen. Det som kom att påverka utvecklingen
av dialogkompetens var faktorer som synliggjordes både i Studie II och III:
- att fokus för dialogen avgränsades av den egna utvecklingsfrågan,
- att den professionella dialogen byggde på den relationella,
- att dialogen anpassades till kontexten och kombinerades med muntliga och
skriftliga redskap,
- att kvaliteter i dialogen omsattes i parallella praktiker, för pedagoger och för
elever.
Var för sig är ovanstående förutsättningar för en lärande dialog ingen ny kunskap,
de kan alla verifieras av studier som utgår från sociokulturella synsätt. Den nya
kunskapen består i att samtliga ingredienser formulerades och realiserades i ett
52