Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...

Planera: Inom gruppen, och under handledning, diskuterades utifrån skuggningarna
vilket mål utvecklingsarbetet skulle ha och vilka förändringsområden som
skulle föreslås i relation till projektets och läroplanens intentioner. Detta dokumenterades
i både bild och text (jfr Rapport 6, s. 2-3).
Agera: Tillbaka i sitt eget klassrum startade pedagogerna sina förändringsförsök i
klassrummet.
Observera: Under förändringsförsöken skrev några lärare loggbok. Alla videofilmade
minst en elevsituation. De allra flesta ordnade fokuserade skuggningar inom
den egna skolan, vilket innebar att fokus för själva skuggningen sattes i relation
till den egna utvecklingsfrågan. Denna dokumentation skrevs i form av trippellogg,
där lärarna utbytte skriftliga reflektioner.
Reflektera: Pedagogernas reflektioner från loggboken och från skuggningsprotokollen
kunde få skriftlig respons av den egna gruppen genom nätdialogen. Muntlig
respons gavs vid lokala träffar på den egna skolan eller vid nästa handledningstillfälle.
Reflektioner förväntades dock ske i alla steg och inte enbart i en på
förhand utpekad fas.
Planera: Vid nästa handledning delgav grupperna sina klassrumserfarenheter, ny
litteratur diskuterades och dessutom sågs utvecklingsfrågan över för att eventuellt
konkretiseras ytterligare. Lärarna deltog även i skuggningar på värdskolan, för att
ge fokuserad respons på gruppens förändringsområde.
Agera/observera/reflektera/planera: Därefter fortsatte processen i liknade steg där
nya frågor tillkom och gamla kunde återkomma i nya former.
Avslutning: Alla grupper träffades var för sig för att göra en skriftlig dokumentation
av gruppens arbete. Texterna presenterades muntligt för övriga grupper och
externa granskare samt att de lades ut på projektets hemsida för spridning till andra.
Så som jag stegvis beskrivit processen kan den framstå som instrumentell. Så har
dock inte varit fallet, snarare har processens innefattats av en inre struktur där
gruppen och individen allt eftersom format innehållet. Processen genererade hela
tiden nya frågor, vilket kan illustreras med hjälp av McNiffs (2002) bild. Frågor
som inledningsvis inte framstod som angelägna kunde längre fram i processen
hamna i ett annat ljus, och ge upphov till kompletterande frågor.
42