Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...
Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...
Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
den de talar. Det mest vanliga är att elever har teckenspråksundervisning ett par<br />
gånger i veckan. Elever som behärskar båda språken har fördel av att inte behöva<br />
välja antingen eller, utan kan ingå i kommunikation där språket väljs utifrån situation<br />
och miljö. Valfriheten fungerar på skolor som har en tvåspråkig miljö. Problemen<br />
uppstår när inte samtliga vuxna och elever, kan göra sig förstådda på teckenspråk.<br />
Bristen på teckenspråkskunnig personal är en av flera orsaker till att hörselskolor<br />
inte generellt kan betraktas som tvåspråkiga miljöer.<br />
I ett internationellt perspektiv är ovanstående indelning inte vanligt förekommande.<br />
Utanför Norden prioriteras den egna hemskolan. De nordiska länderna skiljer<br />
ut sig genom att lägga stor vikt vid rätten till teckenspråk och erbjuda särskilda<br />
skolor för elever med hörselnedsättning, som vill utveckla teckenspråket. Eftersom<br />
hörselklassmiljöer sällan förekommer internationellt är den forskning som<br />
genomförts i liknande miljöer sparsamt förekommande. Ahlström (2000) har i sin<br />
avhandling studerat kommunikation i förskolan där barn med hörselnedsättning<br />
ingick i miljöer med både tal och teckenspråk. Studien synliggjorde hinder i miljön<br />
som försvårade kommunikationen samt att den vuxnes förhållningssätt hade<br />
stor betydelse för samspel mellan barnen. Studier genomförda i integrerade miljöer<br />
(Bergqvist, 2001; Tvingstedt, 1993), studier som jämför miljöer (Gellerstedt,<br />
2006) eller studier av miljöer helt baserade på teckenspråk (Roos, 2004) har beröringspunkter<br />
vad gäller behov i miljön, men synliggör inte de specifika frågor<br />
som uppstår när alla elever är beroende av hörselteknisk utrustning.<br />
Hörselteknisk utrustning<br />
En hörapparat kan ha tre inställningar (m, t & m/t) 12 . M-läge innebär att hörapparatens<br />
mikrofon tar upp och överför allt ljud, både tal och bakgrundsljud. T-läge<br />
innebär att höra via en fast hörselslinga där talet, men inte bakgrundsljudet, förstärks.<br />
Den som pratar har tillgång till någon form av mikrofon, runt halsen eller<br />
på bordet. M/T-läge innebär att ljud och tal överförs genom både t- och m-läge,<br />
men det är få elever som har den inställningen på sin hörapparat. Att korrigera<br />
nedsatt hörsel med hjälp av hörapparat, är inte som att korrigera nedsatt syn med<br />
hjälp av glasögon. Hörapparaten kan inte återge hörseln som ett normalt öra, det<br />
uppstår förvrängningar av ljudet och ofta ökad ljudkänslighet. Hörapparaten urskiljer<br />
inte heller ljud på samma sätt, vilket leder till att även bakgrundsljud förstärks.<br />
För att koncentrera sig på det som sägs, tvingas personen att samtidigt sortera<br />
bort ovidkommande ljud. Lyssnarsituationer i bullriga miljöer kan ta så<br />
12 Se hörselteknisk utrustning under Internetlänkar i referenslistan.<br />
19