Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...

en lär sig och förändras genom dialog. Det innebar att kunskapsanspråkens validitet
prövades i dialog, genom argumentering mellan mig och deltagarna.
Pragmatisk validitet handlar om igenkännande, att övertyga läsaren om att den
gjorda analysen är giltig utifrån ställda forskningsfrågor (Kvale, 1997). Det pragmatiska
validitetsbegreppet går längre än det kommunikativa, det representerar ett
starkare kunskapsanspråk än vad som kan uppnås genom dialog. Gärningar säger
mer än tusen ord, vilket enligt Kvale visar på en förpliktelse att handla i enlighet
med sina tolkningar. Forskarens förpliktelse gentemot deltagarna blev uppenbar i
handledning och olika dialoger. Deltagarnas förpliktelse gentemot eleverna blev
uppenbar genom skuggning. Inom aktionsforskning utvecklar forskare och deltagare
en gemensam kunskap om en social praktik som sedan tillämpas genom nya
handlingar, varigenom kunskapens validitet prövas i praktiken. Det innebär att
genomförandet av aktionsprocessens olika delar genererar en validering i sig. Att
se variation som en tillgång blev en naturlig följd av att deltagarna var många, och
på olika sätt handlade mot ett gemensamt överenskommet mål. Det viktiga har
varit att genom hela undersökningen växla mellan handling och reflektion.
För att diskutera yttre validitet måste undersökningen, enligt Merriam (1994), ha
en inre logik som blir synlig för läsaren (inre validitet). Yttre validitet innebär i
vad mån resultaten är tillämpbara i andra situationer är den undersökta, en fråga
om studiens generaliserbarhet. Denna studies yttre validitet kan värderas genom
beskrivningar, ett sätt att ge läsaren en stabil grund för att kunna applicera resultaten
i andra kontexter. Jag har visat på det specifika för hörselklassmiljöer men
också synliggjort det mer generella. Studiens resultat gällande dialogkompetens
kan överföras till olika lärandemiljöer med både vuxna och barn.
Att lyfta fram och beskriva dialoger där forskaren varit en av aktörerna har bidragit
till nya erfarenheter som inte enbart berört forskningsfrågorna. Jag har utvecklat
min egen dialogkompetens som varit användbar i flera sammanhang: gentemot
deltagare, elever, skolledare, forskarkollegor och bidragsgivare. Jag har inom gemenskaperna
fått uppleva hur asymmetri och demokratiska arbetsformer kan ingå
i samma kontext och hur skolutveckling påverkats av upplevd empowerment i de
små sammanhangen.
72