Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...

4. LÄRARNAS LÄRANDEMILJÖER
I det kapitel som följer beskrivs Dialogprojektets utformning och praktiska genomförande.
I projektet användes olika redskap för att stödja och dokumentera
utvecklingsprocessen. Varje redskap kommer var för sig att lyftas fram och sättas
i relation till andras erfarenheter. I kapitlet ges även en sammanfattande bild av
Studie II och III. Avslutningsvis kommenteras kapitlet som helhet.
Dialogprojektet
Dialogprojektet 24 skrevs fram som ett kombinerat skol- och kompetensutvecklingsprojekt.
Det betyder inte att begreppen har samma innebörd, utan att verksamhetsutveckling
och lärarnas kompetensutveckling har haft samma fokus. Därigenom
kan sägas att kompetensutveckling i en förlängning ska gagna eleverna,
och att dokumenterad verksamhetsutveckling också ska ge kompetensutveckling
för lärarna. I en lärande organisation har alla ansvar för sin kompetensutveckling
och för att lärandet sker i vardagen:
Kompetensutveckling i den lärande organisationen tar sin utgångspunkt i de svårigheter,
dilemman och utvecklingsområden som skolledare och medarbetare möter i
sitt arbete med att utveckla kvaliteter i elevernas lärande. I den lärande organisationen
går förändring och kompetensutveckling hand i hand. Förändringar ses som lärprocesser
genom vilka man kan utveckla sin kompetens (Utbildningsdepartementet,
2001, s. 30).
Dialogprojektet byggde på dialoger, som omsattes i muntliga och skriftliga sammanhang,
i form av redskap för lärarnas lärande. Redskapen var ett stöd i processen
eftersom de användes för reflektion och dokumentation av det som skedde. De
aktörer som ingick i samarbetet var 50 deltagande pedagoger, deras elever och jag
som forskare.
I projektet var tanken att bedriva förändringsarbeten i samverkan mellan fem regionala
hörselskolor. Rent praktiskt innebar det att samarbetet skedde i sju utvecklingsgrupper
för de pedagoger som frivilligt anmälde sig 25 . Grupperna träffades en
gång per termin och däremellan var lärarnas erfarenhetsutbyte baserad på skriftli-
24 Inledningsvis finansierade Skolverket 20 pedagoger över tre år. När ytterligare 30 pedagoger
visade starkt intresse att få delta, bidrog Hörselskadades Riksförbund (HRF) via Allmänna Arvsfonden
med medel för att kunna genomföra en utvidgning av projektet.
25 Av de 50 pedagoger som deltog fullföljde 46 projektet i tre år.
37