Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...

Samarbete mellan lärare och forskare
I det samarbete som präglat föreliggande arbete fanns också ambitionen att uppnå
demokratiska arbetsformer med fokus på handling, förbättring och emancipation.
Att som deltagare och forskare ha inflytande i kunskapsutvecklingen innebär en
ambition att förändra och förbättra elevernas värld i skolan – i det här fallet lärandemiljön
i hörselklass. Genom att utgå från och efterfråga elevernas erfarenheter
fanns en tro på att de skulle göra sina röster hörda i den lilla kontexten inom klassen.
I och med att traditioner för att utforma hörselklassmiljöer ifrågasattes har jag
inspirerats av det emancipatoriska synsätt som förespråkas inom aktionsforskning,
och som ännu mer betonas inom deltagarorienterad aktionsforskning. Genom att
relationen mellan deltagare och forskare ses som subjekt/subjekt förhållanden
finns en emancipatorisk ambition och en strävan mot empowerment (Holmstrand
& Härnsten, 2003). Empowerment är en process och samtidigt ett mål som förutsätter
en deltagarorienterad hållning hos involverade forskare. Den emancipatoriska
aspekten syftar till att utveckla kunskap som kan ge en djupare förståelse av
den egna praktiken. Ansatsens underifrånperspektiv kan stärka deltagarna att
medverka i sin egen och verksamhetens kunskapsbildning (Holmstrand & Härnsten,
2003; Persson, 2007). Det är dock problematiskt att uttala sig om empowerment
eftersom det i systemet finns asymmetriska relationer mellan forskare och
deltagare, och mellan lärare och elev. Jag kan heller inte uttala mig om i vilken
grad ovanstående synsätt kom att påverka lärarnas syn på eleverna som subjekt.
En bärande tanke i denna studie har varit att pedagogernas egna frågor skulle vara
vägledande under processen. Rönnerman (2004) poängterar den egna frågan som
stöd för att fullfölja processens alla delar, det vill säga planera, agera, observera
och reflektera. Under processen har handlingar systematiskt följts upp och reflekterats
över parvis, eller i grupp. Arbetet avslutades med olika dokumentationer i
form av lärarnas sju rapporter och tre vetenskapliga artiklar. Varje del för sig tillgodoser
inte kraven för aktionsforskningens dubbla syfte eftersom rapporterna
inte uppfyller kraven som ställs inom akademin, och artiklarna inte synliggör den
verksamhetsutveckling som skett. Jag har valt att tydliggöra deltagarnas röster
genom citat inte bara i studierna, utan även i denna sammanställning. Trots allt är
det fortfarande en komplicerad fråga huruvida den dubbla kunskapsutvecklingen
kan få vidare acceptans.
61