Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...

dels att pedagogerna ingått i lärandeprocesser med sina elever. I den text som följer
beskrivs de utgångspunkter som genomsyrat både det praktiska och det vetenskapliga
arbetet.
Teoretisk inramning
Grundtankarna bakom Dialogprojektet bygger på att dialog som arbetsform skapar
goda förutsättningar för både elevers och lärares lärande. Eftersom utvecklingsprojektet
formades utifrån sociokulturella teorier med dialogen i centrum, tar
hela avhandlingsarbetet avstamp i ett dialogiskt förhållningssätt till lärande. I den
text som följer förtydligas min definition av dialog, samtidigt som begreppet sätts
i relation till skolans värdegrund. Detta görs inte bara med tanke på att alla elever
som vidare berörs i denna avhandling har en hörselsnedsättning, utan för att tydliggöra
att dialogfunktionen ställs på sin spets när allt som sägs inte kan höras av
alla. Det handlar både om rätten att höra och att i skolan få erfarenheter av att ingå
i meningsskapande sammanhang – lärandesituationer där dialogen finns i centrum
(Wennergren, 2001).
Dialog används ibland i betydelsen av vilket samtal som helst. I denna avhandling
används dialog i Bakhtins (1981) vidgade bemärkelse, det vill säga samtal eller
text som syftar till att alla individers röster blir hörda. Röster i dialogen ger upphov
till en mängd reaktioner där relationer, friktioner och olikheter ses som nödvändiga
ingredienser. Tanken bakom en dialog är inte att övertyga varandra om
vem som sitter inne med den enda eller bästa lösningen, utan att få syn på en
mångfald av perspektiv. Att låta elevers röster komma till tals, är en del av skolans
värdegrund där asymmetriska relationer mellan lärare och elev inte får bli ett
hinder för demokratiska arbetsformer. Att bjuda in elever i dialog för att utveckla
sin dialogkompetens, är att förbereda för ett aktivt medborgarskap.
Skolan ska fostra elever till demokratiska medborgare. Eleverna ska kunna utveckla
sina möjligheter att byta perspektiv, kunna visa social förståelse för andras
situation och kunna visa tolerans och empati (Lpo 94). Detta kan endast ske om
elever involveras i samarbete där de själva känner sig delaktiga, hörda och respekterade.
En sådan målsättning ställer krav på hela miljön i skolan; att elever får
konkreta erfarenheter av hur det är att ta ansvar och utöva inflytande i ett samarbete,
som bygger på demokratiska principer. Elevers lärande är beroende av att de
har inflytande över sin egen kunskapsutveckling – en skapande process som kräver
delaktighet (SOU 1996:22). Det är i dialog med andra som eleven blir medveten
om sig själv och om världen. De måste också ha ett språk för hur lärande går
5