Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...

Vår trygghet i relationerna har inneburit att vi varit öppna för att ta till oss kritik och
utmaningar även om vi upplevt att det varit lättare att både ge och få positiv feedback.
Vi har dock insett att utmaningar är det optimala för vår egen utveckling
(Rapport 6, s. 26).
Då vi skuggat har detta blivit en spegel av oss själva. Det har uppstått situationer där
vi tänkt ’oj gör jag så också’ och på det sättet fått fokus på oss själva /../ Vår uppmaning
till andra pedagoger är; var inte rädd för att öppna ditt klassrum det har berikat
vår lärarroll mycket. Tänk på att respons vid skuggningen ska bestå av både bekräftelser
och utmaningar. Det tog lång tid för oss att få balans mellan dessa. I början
gav vi varandra enbart bekräftelse vilket inte ledde till utveckling (Rapport 2, s. 21).
En extern validering av processen skedde genom att sex seminariedeltagare 36 läste
och redovisade sina uppfattningar av deltagarnas texter. Hur texterna stod i förhållande
till verkligheten har under processen värderats genom att alla har studerat
varandras praktiker. Ingen av studierna i denna avhandling har fokuserat på vilka
spår processen lämnat i praktiken. Det kan bäst bedömas genom deltagarnas texter.
I lärarnas beskrivningar kan jag utläsa att de har fått en vidgad förståelse av
praktiken (Rapport 1-7).
Resultatvaliditet
Resultatvaliditet uppnås när deltagare fullföljer en aktionsforskningsspiral och
inte nöjer sig med att diagnostisera ett problem eller införa en lösningsstrategi.
I och med att eleverna fick prova nya former av hörselteknisk utrustning ökade
deras medvetenhet om miljöns betydelse för ett aktivt lyssnande. Hörselklassmiljöer
har ofta betecknats som skyddande miljöer där mycket av det tillrättalagda
varit dolt för eleverna (Jönsson, 2003). Det var kunskapsutvecklande för eleverna
att upptäcka skillnader mellan olika hörseltekniska lösningar. Skillnader i ljudkvalitet
bidrog till att eleverna började värdera olika lösningar i relation till egna behov,
men även i relation till andra för dem viktiga aspekter (Studie I). Genom att
benämna och värdera miljöer och tekniska lösningar som var optimala utifrån individens
behov, blev miljöerna möjliga att kräva i andra sammanhang. Förändringsprocesserna
i klassrummet bidrog till ett perspektivbyte för eleverna – att gå
från en passiv till en mer aktiv roll i klassrumskommunikationen (Rapport 1-7).
För att göra kopplingar till ett livsperspektiv behöver också elever agera:
36 Representanter för brukarorganisationen HRF och Myndigheten för skolutveckling, en hörseltekniker
från landstingets hörselvård, en doktorand inom området skolutveckling och en lektor
inom specialpedagogik.
68