Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...

lärandemiljöer. Alla behöver dock en viss dialogkompetens som kan omsättas
både skriftligt och muntligt (Wilhelmson, 1998).
Dialog för forskning och utveckling
Forskare som vill samarbeta i dialog med pedagoger kan, på liknande sätt som
jag, välja en ansats där dialogen står i centrum för kunskapsutvecklingen. Aktionsforskning
med ett deltagarorienterat perspektiv, utgångspunkten för denna
avhandling, bygger på arbetsformer där språk och kommunikation utgör basen för
ny kunskap och möjligheter till förändring. Härnsten (2001) anger några grundförutsättningar,
som är viktiga att ha med sig i mötet mellan deltagare och forskare,
där mycket stämmer överens med den dialog som Bakhtin förespråkar:
- Det ska handla om ärliga möten och äkta frågor för alla inblandade.
- Ömsesidigheten och det gemensamma sökandet efter nya vägar är central.
- En kritisk och öppen kunskapssyn utgör grunden i arbetet.
- Innehållet är deltagarstyrt.
- Arbetssättet är demokratiskt – alla ska få komma till tals, och en gemensam
kunskapsutveckling eftersträvas.
- Det finns en tilltro till att olika sorters kunskap och olika människor tillsammans
skapar en både roligare och bättre gemensam kunskapsbildning (s. 27).
Kärnan i ett kommunikativt perspektiv bygger enligt Gustavsen (2006) på att
människors förståelse hänger samman med språket. Förståelsen förändras genom
dialog, vilket i sin tur påverkar handlingar i praktiken. Det som eftersträvas i utvecklingsprocesser
är att få ingå i praktiker där mångfald och olikheters betydelse
är essensen i dialogen. En grundsyn i Bakhtins anda, som också har präglat arbetet
med denna avhandling.
9