Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...

FÖRORD
Om forskning enbart kunde genomföras som ett ensamarbete hade denna avhandlingstext
aldrig sett dagens ljus. När jag 2002 påbörjade min doktorandtjänst och därmed min första
tjänstgöring inom akademin hade jag med mig ett synsätt från grundskolan som betonade
gruppens, arbetslagets och nätverkens betydelse. Detta kollektiva synsätt var inledningsvis
svårt att hitta inom forskarutbildningen samtidigt som min ambition var att samarbete
skulle prägla min forskning. För mig har forskningen inneburit en spännande och
utmanande resa tillsammans med många medresenärer. Några har varit tillfälliga medan
andra har funnits med hela vägen. Som seden är i ett förord vill jag ta tillfället i akt att
tacka alla som gjort denna avhandlingsresa möjlig. Först och främst tack till projektets
bidragsgivare: Skolverket, Myndigheten för skolutveckling, Hörselskadades Riksförbund,
Allmänna Arvsfonden, Specialpedagogiska Institutet och Comfort Audio AB. Kerstin
Torstensson och Hans Ericson som representanter för HRF, tack för ert stora engagemang
i projektet.
Tack alla deltagande pedagoger i Dialogprojektet för att ni, tillsammans med era elever,
har varit energikällan som gett lust och kraft till hela arbetet. Ni har tydligt visat mig att
det är vägen och inte målet som är mödan värd. På planeringsstadiet när finansieringen
via Skolverket var klar var det min chef inom förvaltningen som med kort varsel beslutade
att Piteå kommun kunde stå värd för Dialogprojektet. Tack Inger för ditt positiva bemötande
av mina tankar och idéer om pedagogiskt arbete under årens lopp. Utan skolledare
som vågade anmäla sin skola hade det heller inte blivit något projekt, tack Karin,
Maj, Kristina och Erik för att ni varit mitt stöd i ledningsgruppen. En särskild tanke går
till projektledaren Erik, tack för ditt osvikliga stöd genom hela processen. Nya skolledare
tillkom under vägen, till er vill jag också säga tack. Helén, tack för dina insatser som
handledare, våra långa samtal har betytt mycket för mig. En oerhört viktig funktion på en
hörselskola för att klassrumsdialogen ska fungera har de hörseltekniker som ansvarar för
den hörseltekniska utrustningen. Tack Janne, utan din tilltro hade det inte erbjudits några
alternativa lösningar. Dessutom vill jag tacka Tom Tiller som varit en god inspiratör för
alla som deltagit i projektet.
Som forskarstuderade har jag haft förmånen att ingå i kontexter och nätverk som på olika
sätt berikat mitt arbete. Först och främst har det varit mina tre handledare. Tack Sture
Brändström, min huvudhandledare, för att du genom din positiva inställning har gett mig
stöd i en anda av frihet under ansvar. Tack Karin Rönnerman för att du bidragit med all
din erfarenhet kring aktionsforskning, att vi dessutom skrev en artikel ihop var ett lärorikt
arbete. Tack Anders Ågren, du fanns till hands under forskarskolans period och vårt samarbete
fortsatte sedan i projektets styrgrupp.
Tack min otroliga och helt ovärderliga seminariegrupp för all respons, alla djupa samtal
och fördjupade relationer: Cecilia, Sidsel, Dorota, Johan, Johnny, Ketil, Åsa, Lena, Geir,
Oskar, Anna-Karin, K-G, Christer och Sverker. Dessutom vill jag tacka Torlaug Hoel
som guidade oss vidare i vår strävan att utveckla en seminariekultur där alla kunde vara