Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...

Pedagogisk Forskning i Sverige 2006 årg 11 nr 4 s 241–265 issn 1401-6788
Nätbaserade utvecklingsdialoger
ANN-CHRISTINE WENNERGREN
Institutionen för musik och medier, Luleå Tekniska Universitet
Sammanfattning: I fem regioner i Sverige samlas elever med hörselnedsättning i hörselskolor
där en kommun står som värd för elever från flera kommuner. Dessa geografiskt
utspridda praktiker är beroende av hörselteknisk utrustning, vilket till viss
del bidragit till ett specifikt och envägsbaserat kommunikationsmönster i klassrummet.
För att bedriva skolutveckling i samverkan mellan dessa skolor startades ett
nationellt projekt som planerades med en aktionsforskningsinriktad ansats. Olika
förändringsförsök genomfördes och kommunicerades mellan skolorna i fysiska och
nätbaserade möten. Syftet med denna artikel är att belysa den kommunikation som
utvecklades via nätet när en skolutvecklingsgrupp skriftligt utbytte erfarenheter gällande
klassrumsbaserade förändringsförsök. Resultat visar att alla deltagare var
aktiva på olika sätt och att det relationella och det professionella utbytet varit ömsesidigt
beroende av varandra. De inledande inläggen visade på låg grad av mottagarmedvetenhet
som dock utvecklades över tid. Som redskap för denna praxisgemenskap
har skrivandet synliggjort en potential för lärande och utveckling där tid, motivation,
mottagarkompetens och stödstrukturer har påverkat utfallet .
Kommunala hörselklasser med regionalt upptagningsområde fanns i början
av 2000-talet endast på fem skolor i Sverige. Målgruppen för denna typ av
klasser är elever med hörselnedsättning, som är i behov av speciella förutsättningar
i lärandemiljön såsom hörapparater och hörselteknisk utrusning. De
fem hörselskolorna hade ingen arena för samarbete och utveckling inom det
hörselpedagogiska området, vilket tillsammans med den geografiska spridningen
bidrog till en viss isolering. Små specialpedagogiska praktiker blir lätt
bärare av traditionsbundna mönster, varför både forskare och Skolverket
uppmanat berörda verksamheter att precis som övriga skolan ställa sig nya
och andra frågor (Atterström & Persson 2000, Haug 1998, Skolverket 1999).
I tidigare studier av lärandemiljön i hörselklass visade sig ett specifikt
kommunikationsmönster ha utvecklats, vilket till stor del baserade sig på
traditionella tekniska lösningar (Wennergren 2006). När en elev ville göra sin
röst hörd skulle hon eller han samtidigt trycka på en knapp för att aktivera sin
bänkmikrofon. Genom att inte trycka ner sin knapp utestängdes klasskamraternas
lyssnande. Videoanalyser visade att elever som inte ville riskera missförstånd
i lyssnarsituationer hellre vände sig till läraren än till klasskamrater,