15.06.2015 Views

Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...

Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...

Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

3. ELEVERNAS LÄRANDEMILJÖER<br />

I följande kapitel beskrivs olika skolalternativ för elever med hörselnedsättning<br />

samt lärandemiljöer för elever som valt att gå i hörselklass. Eftersom hörseltekniska<br />

lösningar är en central del av miljön, beskrivs olika tekniska alternativ. Miljöer<br />

och pedagogiska synätt som speglar läroplanens intentioner sätts i relation till<br />

elever i hörselklassmiljö. Därefter görs en sammanfattning av lärarnas förändringsarbete<br />

(Rapport 1-7) och av Studie I. Avslutningsvis fogas alla delar inom<br />

kapitlet samman i några övergripande reflektioner.<br />

Skolsituationen för elever med hörselnedsättning<br />

Att beskriva en hörselnedsättning låter sig inte göras i några få generella termer,<br />

även om nedsättningen utifrån ett audiogram ofta ses som lätt, måttlig eller grav<br />

(Gullacksen, 2002). Tre personer med samma hörselnedsättning, enligt audiogrammet,<br />

kan uppfatta sina möjligheter till kommunikation på helt olika sätt. En<br />

väljer att lyssna via hörapparat, en annan vill ha hörapparat och samtidigt få tecken<br />

som stöd 10 , medan den tredje i sin tur väljer en teckenspråkig kommunikation.<br />

Däremellan finns många olika sätt att kombinera tekniska lösningar och kommunikationssätt.<br />

I samtal en till en, kan lyssnandet för någon ske utan några som<br />

helst begränsningar, medan samma person i större sociala sammanhang kan uppleva<br />

en känsla av utanförskap (Gullacksen, 2002). En hörselnedsättning (funktionsnedsättning)<br />

är individuell men ett funktionshinder uppstår i relation till omgivningens<br />

krav. Det finns alltid en risk att hörselnedsättningen blir det första vi<br />

ser, innan vi ser människan. Barn med hörselnedsättning bemöts därför inte alltid<br />

med de förväntningar omgivningen borde ha (Roos & Fischbein, 2006; Wennergren,<br />

2006). Personers upplevda funktionsnedsättning varierar mellan individer<br />

och miljöer, men är även beroende av andras bemötande (Gullacksen, 2002).<br />

I mycket generella termer skulle skolalternativen för elever med hörselnedsättning<br />

kunna beskrivas på det sätt som följer. Eleverna erbjuds tre skolalternativ: statlig<br />

specialskola, regional/kommunal hörselskola eller individualintegrering på hemskolan.<br />

I stort sett är det den språkliga miljön som skiljer skolorna åt. Det första<br />

alternativet innebär en skola som har teckenspråk som undervisningsspråk och<br />

erbjuder elever med hörselnedsättning och dövhet en teckenspråkig miljö. De två<br />

10 Tecken som stöd (TSS) eller stödtecken är ett kommunikationssätt som lånar tecken från teckenspråket<br />

för att förstärka det som talas.<br />

17

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!