Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...
Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...
Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
3. ELEVERNAS LÄRANDEMILJÖER<br />
I följande kapitel beskrivs olika skolalternativ för elever med hörselnedsättning<br />
samt lärandemiljöer för elever som valt att gå i hörselklass. Eftersom hörseltekniska<br />
lösningar är en central del av miljön, beskrivs olika tekniska alternativ. Miljöer<br />
och pedagogiska synätt som speglar läroplanens intentioner sätts i relation till<br />
elever i hörselklassmiljö. Därefter görs en sammanfattning av lärarnas förändringsarbete<br />
(Rapport 1-7) och av Studie I. Avslutningsvis fogas alla delar inom<br />
kapitlet samman i några övergripande reflektioner.<br />
Skolsituationen för elever med hörselnedsättning<br />
Att beskriva en hörselnedsättning låter sig inte göras i några få generella termer,<br />
även om nedsättningen utifrån ett audiogram ofta ses som lätt, måttlig eller grav<br />
(Gullacksen, 2002). Tre personer med samma hörselnedsättning, enligt audiogrammet,<br />
kan uppfatta sina möjligheter till kommunikation på helt olika sätt. En<br />
väljer att lyssna via hörapparat, en annan vill ha hörapparat och samtidigt få tecken<br />
som stöd 10 , medan den tredje i sin tur väljer en teckenspråkig kommunikation.<br />
Däremellan finns många olika sätt att kombinera tekniska lösningar och kommunikationssätt.<br />
I samtal en till en, kan lyssnandet för någon ske utan några som<br />
helst begränsningar, medan samma person i större sociala sammanhang kan uppleva<br />
en känsla av utanförskap (Gullacksen, 2002). En hörselnedsättning (funktionsnedsättning)<br />
är individuell men ett funktionshinder uppstår i relation till omgivningens<br />
krav. Det finns alltid en risk att hörselnedsättningen blir det första vi<br />
ser, innan vi ser människan. Barn med hörselnedsättning bemöts därför inte alltid<br />
med de förväntningar omgivningen borde ha (Roos & Fischbein, 2006; Wennergren,<br />
2006). Personers upplevda funktionsnedsättning varierar mellan individer<br />
och miljöer, men är även beroende av andras bemötande (Gullacksen, 2002).<br />
I mycket generella termer skulle skolalternativen för elever med hörselnedsättning<br />
kunna beskrivas på det sätt som följer. Eleverna erbjuds tre skolalternativ: statlig<br />
specialskola, regional/kommunal hörselskola eller individualintegrering på hemskolan.<br />
I stort sett är det den språkliga miljön som skiljer skolorna åt. Det första<br />
alternativet innebär en skola som har teckenspråk som undervisningsspråk och<br />
erbjuder elever med hörselnedsättning och dövhet en teckenspråkig miljö. De två<br />
10 Tecken som stöd (TSS) eller stödtecken är ett kommunikationssätt som lånar tecken från teckenspråket<br />
för att förstärka det som talas.<br />
17