Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...

får ut av själva skuggningen är alltså beroende av kollegans förmåga att vara en
kritisk vän. Redskapet ger dock alltid en autentisk situation som utgångspunkt för
ett reflekterande samtal. Larssons (2004) studie synliggör påtaglig skillnad i utvecklingsarbetens
utfall mellan de som enbart samtalat om handling, och de som
varit inne i varandras handlingar. Många av lärarna ansåg att skugga var lika lärorikt
som att bli skuggad eftersom situationen många gånger blev en spegling av
det egna klassrummet. En svårighet med att skugga var att finna sig i den passiva
roll det innebar, att helt enkelt ”smälta in i tapeten”.
Eftersom skuggning bygger på individers förmåga att ta hand om sina egna känslor
och reaktioner inför uppdraget kan redskapet aldrig bli lika avslöjande som
videodokumentation. Att videofilma ger andra möjligheter, själva analysen ger en
utvidgning av alla sinnen och visar inte bara det vi vill se, utan även miljön och
det som sker runt omkring (Anderson m.fl., 1994). Flera av lärarna beskriver hur
de ville vara ensamma vid en första analys eftersom det väckte starka känslor av
att se sig själv agera (jfr Rapport 7, s. 7). Lärarna i projektet ansåg att videon
krävde mycket för- och efterarbete men de som använde sig av redskapet under en
längre tid upptäckte dess stora potential för lärande. Både lärare och äldre elever
som deltog i analysarbetet fick ofta omvärdera sitt sätt att ingå i dialog:
Det är sällan som verkligheten i klassrummet visar sig vara som man tror. Som lärare
kan vi inse hur mycket vi pratar och hur tyst eleverna pratar, och hur lätt det är att
hela tiden kompensera deras tysta tal. Eleverna å sin sida, kanske tror att de är väldigt
verbalt delaktiga i en diskussion, men när de sedan ser en inspelad video från
lektionstillfället märker de att de inte alls sade så mycket (Rapport 1, s. 11).
Det uppstod många etiska funderingar kring frågan om de yngre eleverna skulle
vara med och analysera videodokumentationen (Rapport 7, s. 11). Lärarna valde
olika vägar beroende på gruppsammansättningen av elever.
Handledning är svaret, vad är frågan? Ett uttryck som levde inom skolans värld
under 90-talet. I skolans muntliga kultur ges många tillfällen till samtal – därmed
inte sagt att det alltid är samtal i syfte att lära. Begreppet pedagogisk handledning
30 för yrkesverksamma lärare används mycket varierat, från mer spontana
samtal till samtal i mer strukturerade former. Handledning syftar till reflektion och
lärande i olika former (Kroksmark & Åberg, 2007). Flera studier vittnar om positiva
konsekvenser i praktiken som kommit ut av handledning (Ahlberg, 2007;
Åberg, 2007). Det finns emellertid alltid en risk att man pratar om praktiken och
inte i praktiken vilket tenderar att reproducera den existerande praktiken (Handal,
2007). Trots att forskare som använder sig av forskningscirklar sällan använder
30 Hädanefter används endast begreppet handledning, men i bemärkelsen pedagogisk handledning.
45