Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...

2. AVHANDLINGENS INRAMNING
Det initiala problemområdet i mitt avhandlingsarbete handlade om att kommunikationen
i klassrum för elever 4 med hörselnedsättning styrdes av den hörseltekniska
utrustningen. Tekniken bidrog till att samtalen i stor utsträckning riktade sig
till läraren, vilket i sin tur ledde till en mer passiv inställning till kommunikation
mellan eleverna. Det hände att detta fenomen tillskrevs som en egenskap hos eleven.
Att elever med hörselnedsättning inte kan ingå i dialog med sina kamrater;
utgår från ett synsätt där eleven saknar en viss förmåga. Oavsett vilka kompetenser
eleven har, eller kan utveckla, riskerar ett sådant synsätt att betona brister hos
eleven (Atterström & Persson, 2000). En av avhandlingens intentioner är att lyfta
fram ett motsatt synsätt. När det finns förutsättningar i miljön kan alla elever utveckla
olika sätt att ingå i dialog. Förutsättningarna varierar dock eftersom det
inte finns en miljö, som är optimal för alla elever med hörselnedsättning.
För att kunna kombinera forskning, utveckling och förändring valde jag en aktionsforskningsinriktad
ansats. Aktionsforskning innebär dubbla syften, dels att
finna ny kunskap, dels att deltagarnas praktik förändras i en riktning, som i detta
fall förväntas leda till elevers ökade delaktighet i klassrumskommunikationen.
Med ny kunskap menas här både kunskap som prövas i vetenskapliga sammanhang
och kunskapsutveckling i praktiken. Aktionsforskning kännetecknas av relationen
mellan forskning och utveckling där forskningens kontextuella karaktär är
påtaglig. I föreliggande studie har det funnits närhet till deltagarna och framför
allt har den varit handlingsorienterad. Fokus har legat på förbättringar i praktiken
men arbetet har även innehållit reflektioner i muntliga och skriftliga dialoger.
I Dialogprojektet har jag inte enbart haft rollen som forskare utan även fungerat
som projektledare och handledare 5 . Ansvaret för förändringar i klassrummet har
legat på deltagande pedagoger 6 . Drivkraften i avhandlingsarbetet skapades ur en
tro på att utvecklingsarbete och forskning kan dra nytta av varandra. Frågan var på
vilket sätt det skulle kunna genomföras. Det gemensamma arbetet har för mig
inneburit en ovärderlig möjlighet att forska med pedagoger och nära den praktik
där forskningsfrågorna kunde utvecklas och bearbetas. Forskningen har skett pa-
4 Eleverna som vidare nämns i relation till studien är barn och ungdomar med hörselnedsättning
från 1-16 år.
5 Projektet hade totalt två projektledare två handledare. Jag handledde själv sex av sju grupper. För
att inte blanda samman personer är handledaren och forskaren i relation till föreliggande studie
alltid författaren själv.
6 De 50 pedagogerna i projektet benämns synonymt både som deltagare, pedagoger och lärare.
11