Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...

(2000) även pedagogens förhållningssätt för att barnens språk och kommunikation
ska utvecklas vidare.
Liberg (2005) har en teoretisk ram för tolkning av barns meningsskapande för
läsning och skrivning, som jag anser kan överföras till andra kontexter. Hon gör
en uppdelning av situationer som handlar om individens förhållningssätt och möjlighet
att känna delaktighet, och dennes möjligheter att delta som aktör i den pedagogiska
kontexten. Liberg talar om olika vägar till lärande där hon anger fyra
förhållningssätt: negativt, instrumentellt, utifrån-integrativt eller inifrånintegrativt.
Det negativa innebär en avvisande hållning medan det instrumentella
innebär att elever upplever att meningsskapandet ägs av andra. För en elev med
hörselnedsättning kan det till exempel innebära, att man anger föräldrarnas önskan
som enda orsak till att använda hörapparat i klassrummet. Inom det förhållningssätt
som beskrivs i termer av utifrån-integrativt eller inifrån-integrativt är eleven
på väg att göra meningsskapandet till något man starkt kan identifiera sig med –
att appropriera meningsskapandet. Den första formen innebär att eleven ser meningsskapandet
som något kollektivt, vilket betyder att eleven upplever ett visst
delägarskap. Det kan exempelvis betyda att eleven använder hörapparat för att
övriga i klassen gör så, men att eleven själv inte gör kopplingen mellan aktivt
lyssnade och lärande. Inifrån-integrativt innebär att eleven känner fullt ägarskap i
meningsskapandet och är något som eleven kan identifiera sig med. Det kan vara
en elev som ser sig själv som en lärande person i miljöer som tillgodoser alla behov
för ett aktivt lyssnade (Liberg, 2005).
Liberg (2005) synliggör även olika former av deltagande, som jag använt för att
tydliggöra olika aspekter av den muntliga dialogen i en mindre elevgrupp i hörselklassmiljö:
- att lyssna och delta utan egna inlägg,
- att bidra med inlägg som bygger på andras åsikter,
- att bidra med inlägg som bygger på egna åsikter och tankar,
- att själv initiera och bidra med egna åsikter, att vara huvudaktör.
Om former för deltagande sätts i relation till monologiska respektive dialogiska
lärandemiljöer (Dysthe, 1996) har elever i en monologisk miljö ett instrumentellt
förhållningssätt, meningsskapandet ägs av andra, medan elever i dialogisk miljö
utvecklas mot att appropriera meningsskapande. Deltagandet i en monologisk
miljö handlar om elever som lyssnare, med inlägg som inte utgår från egna ställningstaganden.
Deltagandet i dialogisk miljö handlar om att elever bidrar med
egna och andras inlägg. Eleverna provar på att vara huvudaktörer. Att successivt
26