15.06.2015 Views

Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...

Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...

Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Två aktionsforskningscykler<br />

För att beskriva den lärandeprocess som pedagogerna deltagit i används den så<br />

kallade aktionsforskningsspiralen (Kemmis & McTaggart, 1982). Processen beskrivs<br />

i form av en spiral med delarna: planera, agera, observera och reflektera.<br />

En cyklisk process som påminner om forskningsprocessen. Första året kan betecknas<br />

som en introduktion där alla provade på alla redskap för att få insikter i<br />

dess förtjänster och brister. För att åskådliggöra innebörden i den process som<br />

varit aktuell i arbetet kommer jag att utgå från de redskap som introducerades och<br />

beskriva två cykler:<br />

Innan start: Skolledarna informerade om projektet på sin skola och alla som var<br />

intresserade började med att läsa litteratur kring A-B-C-miljöer, samlärande och<br />

aktionsforskning. Därefter anmälde sig pedagogerna till sin skolledare som tillsammans<br />

satte ihop grupper på 6-10 pedagoger. När grupperna var sammansatta<br />

fick alla ett informationsbrev, som skulle besvaras och sändas till mig som handledare.<br />

I brevet uppmanades lärarna att beskriva sig själva, sina förväntningar<br />

samt sin syn på lärandemiljöer i hörselklass. När gruppen träffades delgav alla<br />

öppet sina förväntningar och tid avsattes också för att lära känna varandra. Deltagarna<br />

fick en kort presentation av de olika redskapen loggbok, skuggning och<br />

handledning. Skillnaden mellan att bedöma och bemöta en pedagogisk situation<br />

poängterades som en avgörande faktor, speciellt under inledande skuggning.<br />

Observera: Lärarna började med att skugga varandra för att på så sätt ringa in<br />

utvecklingsområden. Det innebar att skuggningen inledningsvis inte hade ett uttalat<br />

fokus. Det var upp till var och en att välja situationer i klassrummet att reflektera<br />

över. Skuggningen dokumenterades i form av dubbellogg 29 som ett sätt att<br />

skilja på konkreta händelser i praktiken och reflektioner över det som skedde. Syftet<br />

med denna första skuggning var att väcka frågeställningar, som sedan skulle<br />

bli en utvecklingsfråga för hela gruppen.<br />

Reflektera: Under handledning gjordes gemensamma reflektioner över skuggningarna<br />

som också sammanställdes i skriftliga minnesanteckningar. Successivt<br />

kunde olika situationer från klassrummet sorteras in under olika teman. Efter hand<br />

utkristalliserades olika mönster och några mer framträdande förändringsområden.<br />

29 Se olika sätt att skriva loggar sidan 555-56 i Studie II.<br />

41

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!