Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...
Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...
Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Två aktionsforskningscykler<br />
För att beskriva den lärandeprocess som pedagogerna deltagit i används den så<br />
kallade aktionsforskningsspiralen (Kemmis & McTaggart, 1982). Processen beskrivs<br />
i form av en spiral med delarna: planera, agera, observera och reflektera.<br />
En cyklisk process som påminner om forskningsprocessen. Första året kan betecknas<br />
som en introduktion där alla provade på alla redskap för att få insikter i<br />
dess förtjänster och brister. För att åskådliggöra innebörden i den process som<br />
varit aktuell i arbetet kommer jag att utgå från de redskap som introducerades och<br />
beskriva två cykler:<br />
Innan start: Skolledarna informerade om projektet på sin skola och alla som var<br />
intresserade började med att läsa litteratur kring A-B-C-miljöer, samlärande och<br />
aktionsforskning. Därefter anmälde sig pedagogerna till sin skolledare som tillsammans<br />
satte ihop grupper på 6-10 pedagoger. När grupperna var sammansatta<br />
fick alla ett informationsbrev, som skulle besvaras och sändas till mig som handledare.<br />
I brevet uppmanades lärarna att beskriva sig själva, sina förväntningar<br />
samt sin syn på lärandemiljöer i hörselklass. När gruppen träffades delgav alla<br />
öppet sina förväntningar och tid avsattes också för att lära känna varandra. Deltagarna<br />
fick en kort presentation av de olika redskapen loggbok, skuggning och<br />
handledning. Skillnaden mellan att bedöma och bemöta en pedagogisk situation<br />
poängterades som en avgörande faktor, speciellt under inledande skuggning.<br />
Observera: Lärarna började med att skugga varandra för att på så sätt ringa in<br />
utvecklingsområden. Det innebar att skuggningen inledningsvis inte hade ett uttalat<br />
fokus. Det var upp till var och en att välja situationer i klassrummet att reflektera<br />
över. Skuggningen dokumenterades i form av dubbellogg 29 som ett sätt att<br />
skilja på konkreta händelser i praktiken och reflektioner över det som skedde. Syftet<br />
med denna första skuggning var att väcka frågeställningar, som sedan skulle<br />
bli en utvecklingsfråga för hela gruppen.<br />
Reflektera: Under handledning gjordes gemensamma reflektioner över skuggningarna<br />
som också sammanställdes i skriftliga minnesanteckningar. Successivt<br />
kunde olika situationer från klassrummet sorteras in under olika teman. Efter hand<br />
utkristalliserades olika mönster och några mer framträdande förändringsområden.<br />
29 Se olika sätt att skriva loggar sidan 555-56 i Studie II.<br />
41