Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...

7. PEDAGOGISKA IMPLIKATIONER
Avslutningsvis kommer jag att lyfta fram pedagogiska implikationer som framkommit
genom denna studie. Eftersom studien haft många aktörer engagerade
under en femårsperiod har det funnits ett rikt material att reflektera över. Jag
kommer att lyfta fram aktionsforskning i relation till praxisnära forskning. Därefter
blickar jag framåt, ställer några öppna frågor och lämnar förslag på studier som
behöver göras gällande skolverksamheter, elever och pedagoger.
Aktionsforskning
Aktionsforskning har varit ett sätt för flera aktörer att medverka i skolutveckling i
ett kollektivt sammanhang. Under projekttiden har detta införlivats och på olika
sätt blivit en del av deltagande lärares vardagsarbete. Det återstår att se om detta i
framtiden kan utvecklas till att bli en del av hela skolans vardag. Erfarenheter
gjorda genom detta utvecklings- och forskningsarbete kan vara till gagn för lärare,
skolledare eller forskare inom alla utbildningsområden som behöver utveckla
redskap för verksamhetsutveckling. Även inom universitetsvärlden behövs redskap
för att lärarkollektivet ska kunna bidra till kvalitetsarbete. Inom min forskningsmiljö
har vi med positiva erfarenheter använt ett deltagarorienterat upplägg
när vi insåg att vi behövde utvecklas som kritiska vänner för att kunna ge bättre
respons på våra textseminarier (Wennergren, under tryckning).
Enligt min bedömning faller aktionsforskning, som bidrar till ny kunskap och
verksamhetsutveckling, inom ramen för paraplybegreppet praxisnära forskning.
Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté (UVK) valde att ändra beteckningen
praktiknära forskning, till förmån för praxisnära forskning, för att lyfta
fram forskning som var värdefull för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet.
Syftet var att denna yrkesrelaterade forskning skulle utvecklas i anslutning
till de professionella verksamheterna inom det utbildningsvetenskapliga området.
Genom att välja begreppet praxisnära ville de dessutom markera det kunskapsutvecklande
syftet framför det verksamhetsutvecklande (Vetenskapsrådet,
2003, 2005). Vilken forskning ska då leda till förbättrad praktik? Det som behövs,
enligt mina erfarenheter, är mer skolforskning, det vill säga forskning i samarbete
med pedagoger som arbetar i skolan. Om pedagoger ska kunna medverka i forskning
måste det utvecklas olika former för detta, inte bara genom att själv ingå i
forskarutbildning.
85