Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...

te också erbjuda elever olika kommunikativa sammanhang för att utveckla dialogkompetens.
Kommunikativ kompetens berör många aspekter i relation till kommunikationsstörningar
och kan enligt Atterström (1995) delas in i rollkompetens, tolkningskompetens
och budskapskompetens. Studie I fokuserade elevernas rollkompetens,
att kunna vara en aktiv lyssnare. I hörselpedagogiska sammanhang är detta inga
nya insikter utan egentligen helt centrala faktorer för personal inom habilitering.
Det skulle kunna ses som en självklarhet att det alltid pågår en diskussion om vilken
teknik som behövs, hur hörapparaterna ska ställas in eller var den bästa placeringen
är för att kunna ha både ett visuellt och auditivt lyssnande. Eftersom inte
alla elever hade ett medvetet förhållningssätt i sitt lyssnade, har studien visat på
vikten av att inte ta elevernas medvetenhet för givet.
Elevernas motiveringar visade även på betydelsen av samtalsregler och visuell
förstärkning för att kunna uppfatta det som sägs. Det innebär i ett vidare perspektiv
att kunna inta dialogens båda roller, att vara den som ger ett inlägg och vara
den som tar emot och ger reaktioner på det som sägs. Själva budskapet kan ses ur
tre aspekter; vad sägs, hur sägs det och när sägs det (Atterström, 1995). Elevernas
uttalanden visar på betydelsen av att ha samtalsregler för att veta hur man kan
komma till tals. Även om Studie I enbart berör yttre faktorer för dialog är budskapskompetens
något som behöver lyftas fram för att öka medvetenheten om
helheten i begreppet dialogkompetens. Budskapskompetensens yttre faktorer berör
bägge parter i dialogen, eftersom båda har ansvar för det visuella lyssnandet.
Övergripande reflektioner kapitel tre
Att kunna ingå i dialog kräver en viss dialogkompetens. Enligt lärarnas förändringsarbete
(Rapport 1-7) och Studie I kräver dialogkompetens för elever med
hörselnedsättning en hög grad av medvetenhet gällande specifika förutsättningar i
miljön. I flerstämmiga miljöer finns dialogen som bas för att tillsammans utveckla
kunskap. Att lära i grupp innebär att ingå i samlärande och för att vilja ingå krävs
ett meningsfullt innehåll. Alla delar behövs för att kunna ta rollen som aktörer i ett
meningsskapande sammanhang (Dysthe, 1996; Liberg, 2005; Williams, 2001).
Flerstämmiga miljöer handlar om många aspekter och kan betraktas i perspektiv
som belyser samhället, klassrummet eller som i detta lilla sammanhang när eleverna
i Studie I beskriver en lyssnarsituation på fyra elever. Det visar sig att även
flerstämmighet på mikronivå, kräver medvetenhet och kompetens för eleven
(Rapport 1-7).
34