Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...

Figur 5. Aktionsforskningsspiralen enligt McNiff (2002, s. 57).
Frågan om hörselteknik i lärarnas förändringsarbete är ett exempel där frågan efter
en tid ledde till en annan inriktning. Lärarna såg att tekniken hämmade dialogen
mellan eleverna. När ny teknik prövades uppkom nya frågor eftersom lärarna
insåg att alla elever inte hade förväntad dialogkompetens. Det var lättare att vara
kreativ och upptäcka nya frågor ju länge processen pågått. För att lära av processen
och fullfölja systematiken kom flera frågor att vara på gång samtidigt. Detta
visade sig också vid gruppernas årliga presentationer. Grupperna valde olika vägar
för att förbättra liknande problematik, vilket bidrog till lärande mellan grupperna.
Nedan beskrivs de redskap som lärarna använt för att systematiskt studera processen.
Samtidigt sätts redskapen i relation till annan forskning.
Redskap i processen
De redskap som använts i denna studie framkommer i olika pedagogiska sammanhang
för reflektion, dokumentation och utveckling. Lärarna i studien har använt
redskapen för att dokumentera, reflektera och analysera sin praktik. Liknande
redskap finns även inom annan forskning men under andra benämningar som till
exempel observation, fokusgrupp, gruppintervjuer, fältanteckningar, videoanalys
eller forskningsdagbok (Rönnerman, 2007).
Respons har i detta projekt varit redskapet som ingått i alla redskap eftersom de
alla byggt på dialog, och utan respons uppstår ingen dialog (Bakhtin, 1981; Hoel,
2001). Studien visar att lärarna gärna ville berätta om sitt klassrumsarbete om det
bara fanns aktiva lyssnare. Det var svårare att ta rollen som mottagare i dialogen
och bemöta andras inlägg. I vårt fall kopplades begreppet respons till ett förhåll-
43