Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...

Trovärdighet och giltighet
Studiens dataproduktion genomfördes i samarbete med många aktörer som alla
medverkade i aktionsforskningsprocessen. Därför har jag i den text som följer valt
att belysa samarbetet med deltagarna genom olika validitetsaspekter. Avslutningsvis
diskuteras studiens giltighet.
Aktioner, det vill säga de handlingsbaserade inslag där forskaren funnits med, har
först och främst inneburit att skapa förutsättningar för utvecklingsgrupperna att
mötas. Under handledning uppstod också aktioner, i den bemärkelsen att forskaren
kom att påverka färdriktningen genom val av teorier, begrepp och analysredskap.
Deltagarnas kunskapssyn påverkade hur de omsatte kunskaper som också
speglades genom olika perspektiv i skuggningen. Utöver detta har de mest synliga
påverkansinslaget i varje studie handlat om att uppmuntra till förändring av den
fysiska miljön (Wennergren, 2004), att synliggöra elevernas röster genom ord och
bild (Studie I), att analysera skuggningsprotokoll och loggar i ljuset av den närmaste
utvecklingszonen (Studie II) och att tillsammans med deltagarna analysera
min roll i den nätbaserade dialogen (Studie III).
Forskningen har byggt på samarbete mellan pedagoger och forskaren där lärarnas
utvecklingsfrågor och mina forskningsfrågor har varit beroende av varandra. Projektet
har haft en upptäckande design där teorin varit ett stöd både i lärarnas arbete
och som utgångspunkt för forskningsfrågorna. Forskningssamarbetet har inneburit
att jag tillsammans med deltagare skapat empiri, att vissa delar i analysarbetena
genomförts med deltagarna, men att ansvaret för de slutliga analyserna helt och
hållet legat på mig som forskare.
Samarbetet belyst genom validitetsaspekter
I ett forskningsarbete där samarbetet med deltagande pedagoger varit själva metoden
behöver detta ingå i avhandlingens validitetsresonemang. Metoderna, snarare
än metoden, kan uppfattas som icketraditionella och kommer därför att beskrivas i
ljuset av validitetskriterier framtagna för liknande sammanhang (Anderson m.fl.,
1994). De olika aspekterna demokratisk validitet, katalytisk validitet, processvaliditet
och resultatvaliditet, förklaras kort och ges därefter en innebörd i förhållande
till föreliggande arbete. En femte aspekt, dialogvaliditet, har mycket gemensamt
med kommunikativ validitet (Kvale, 1997) och diskuteras i relation till hela studien
under kapitlets sista del.
64