Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...

För att förhindra känslan av segregation måste elever få tillfällen att utveckla kunskaper
och färdigheter av olika slag, bli självständiga och kunna ta initiativ, eftersom
det väsentliga är hur kunskaper och färdigheter kan användas utanför skolan.
Framtiden kommer än mer att kräva att information värderas och granskas kritiskt,
något som elever i stor utsträckning lär sig i interaktion och kommunikation med
varandra (Williams, 2001).
Det finns tydliga samband mellan det Williams (2001) betecknar som samlärande
och med det Liberg (2005) benämner som olika grader av styrt och icke-styrt meningsskapande.
Målet är att på egen hand kunna känna delägarskap i meningsskapandet
– att delta som huvudaktör. Vygotskij (2001) anser att detta först sker tillsammans
med läraren eller med en mer kunnig kamrat. Kamraten som bistår den
andres lärande ökar samtidigt sin egen förståelse.
Att utveckla flerstämmiga lärandemiljöer för elever i hörselklassmiljö kan med
andra ord innebära en stor utmaning. De frågor som hittills beskrivits har många
beröringspunkter med de frågor som bearbetades inom ramen för Dialogprojektet.
Projektet utformades som en gemensam utvecklingsarena, där pedagoger, hörseltekniker,
skolledare och forskare kunde delta i ett gemensamt kunskapsbyggande.
I den text som följer ges en sammanfattning av de förändringsförsök av miljöerna,
som lärarna i Dialogprojektet medverkade till.
Förändring i praktikerna
Pedagogernas arbete och slutsatser inom ramen för Dialogprojektet resulterade i
sju skrivna dokument. Resultaten presenterades och diskuterades vid ett avslutande
seminarium. I seminariet ingick alla deltagare, skolornas hörseltekniker, berörda
skolledare, inbjudna forskare samt representanter för brukarorganisationen
(HRF). Närmast presenteras en sammanfattning av lärarnas rapporter 21 .
21 Rapporterna bygger på skriftlig dokumentation från varje lärare som innehöll: Fem tillfällen
med reflektioner över processen, skuggningsprotokoll, texter i loggboken, videoanalyser, analyser
av nätdialogen gällande både form och innehåll samt minnesanteckningar från fyra handledningstillfällen.
Med tanke på att femtio pedagoger deltagit är den sammanfattning som ges här mycket
övergripande. För vidare läsning hänvisas till Rapport 1-7 (www.dialogprojeketet.se).
28