Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...

Det kan dock vara svårt att avgöra när det var handledarrollen eller deltagarrollen
som förändrades. McLaughlin (2000) beskriver i en liknande studie hur handledningens
fokus förändrades över tid: Starta upp samarbete, ingå i dialog (i utvecklingsarbete
och forskning), stödja, hålla fokus och reflektera över lärarnas utvecklingsfråga
samt avsluta och delge resultat. Hennes, liksom mina erfarenheter, visar
att den initiala rollen varit viktig för tilliten för att senare i processen kunna hantera
både utmaningar, känslor och etiska ställningstaganden.
Lärarnas egen förberedelse som grund för dialogen har varit en förutsättning för
fruktbara möten, där motsatsen blir att handledning utvecklas till dold förmedlingspedagogik.
Dialogen som arbetsform underlättades genom att yttre faktorer,
som teori och skuggning, kom att påverka pedagogernas uppfattning av sitt eget
klassrumsarbete. När skuggning tydliggjorde att värderingar man sa sig handla
efter inte överensstämde med den verkliga handlingen, var det lättare att ta till sig
andras synpunkter 35 .
Det har ibland varit svårt för mig att acceptera skillnaden mellan min vision om hur
jag vill att klassrumsarbetet ska se ut och hur verkligheten ter sig. Där har jag funnit
tröst och tillit såväl i mitt reflektionsskrivande som hos den jag ser som min critical
friend. Numera är jag inte så otålig, utan har insett att det är en process från att få
syn på en problematik till att uppleva att förändring har skett. En god critical friend,
elevernas reflektioner och en flitigt använd loggbok har varit viktiga faktorer för mig
för att öka min medvetenhet om mitt förhållningssätt i undervisningssituationer
(Rapport 7, s. 18-19).
Skillnaden mellan vision och verklighet bidrog till att innehållet i dialogen utvecklades
och anpassades till autentiska händelser och inte efter läroplanens formuleringar.
Akademikerrollen innebar att skriva artiklar som granskats och publicerats i vetenskapliga
tidskrifter. Det har även inneburit en förpliktelse att bistå forskarvärlden
med tolkningar av innebörden i de förändringar som skett samt att visa på
aktionsforskningsprocessen som en möjlighet till lärande. För deltagarna har
handledarrollen och akademikerrollen varit överlappande. I en process som byggde
på dialog anpassade jag mig ibland till händelser i organisationerna, vilket bidrog
till att gränsen mellan utvecklingsarbete och forskningsarbete tonades ner.
Inledningsvis försökte jag markera en uppdelning vilket gav upphov till reflektioner
från deltagarna; om det verkligen var nödvändigt att särskilja handledar- och
akademikerrollen.
35 Skillnaden mellan ”espoused theory” och ”theory in use” (jfr Argyris, 1999).
63