Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...

Disposition
Avhandlingstiteln speglar det som stått i förgrunden för hela arbetet nämligen;
dialogkompetens i skolans vardagsarbete. I bakgrunden finns en kontext där alla
elever har en hörselnedsättning. De aktörer som deltagit i utvecklingen av dialogkompetens
är de 50 deltagande pedagogerna, deras elever och forskaren. Som
enskild forskare hade det inte varit möjligt att nå förändringar gällande elevernas
miljöer utan att pedagogerna intog rollen som aktörer på skolutvecklingsarenan.
Genom hela studien har alla involverade setts som aktörer. Därför vill jag inte
heller lyfta fram någon aktör, eller grupp, som mer central än den andra.
Innebörden i begreppet dialog, såsom det används i avhandlingen, har redovisats i
första kapitlet. Avhandlingens förutsättningar och syfte framkom i andra kapitlet,
liksom artiklarnas tre forskningsfrågor. I tredje kapitlet beskrivs den hörselpedagogiska
kontexten, olika skolformer samt termer gällande hörselteknisk utrustning.
Eftersom tekniken i klassrummet påverkade rummets möblering och därmed
kommunikationen ges även en bakgrundsbild baserad på den hörseltekniska utrustning,
som tidigare varit det enda alternativet. När elever med hörselnedsättning
får sina behov i miljön tillgodosedda har de precis som hörande elever möjlighet
att ingå i flerstämmiga miljöer där olika aspekter av meningsskapande och
samlärande sker. Mer generella pedagogiska aspekter lyfts också fram i detta avsnitt.
Lärarnas förändringsarbete samt Studie I sammanfattas och som avslutning
kommenteras hela kapitlet.
Det fjärde kapitlet berör genomförandet av Dialogprojektet, ett utvecklingsarbete
för att förändra lärandemiljön för elever i hörselklass. Förändringsarbetet beskrivs
i form av en cyklisk process samtidigt som olika redskap för lärarnas lärande lyfts
fram. Genomförandet bygger på redskap som omsattes i muntliga och skriftliga
dialoger, både i fysiska och virtuella möten. Alla redskap beskrivs och kommenteras
innan Studie II och III sammanfattas. Som avslutning dras några centrala slutsatser
samt att hela avsnittet kommenteras.
I femte kapitlet beskrivs aktionsforskning som ansats. Avsnittet berör hur deltagare
kan ses som aktörer och hur ett samarbete mellan lärare och forskare kan grunda
sig på demokratiska arbetsformer. Att kunskap värderas olika ställs på sin spets
inom aktionsforskning och därför synliggörs olika sätt att betrakta teori och praktik.
Forskarens olika roller under en aktionsforskningsprocess lyfts också fram.
Kapitlet avslutas med en diskussion om trovärdighet, i samarbetet med lärarna och
i studien som helhet.
14