Dialogkompetens i skolans vardag - Publikationer - LTU - Luleå ...

ningssätt som kan beskrivas i termer av att vara en kritisk vän (Handal, 1999,
2007). Förhållningssättet var inte något som plötsligt infann sig utan behövde
långsamt byggas upp via relationer och tillit inom gruppen. Att upplevas som en
vän, och samtidigt vara kritisk, var den mest avancerade balansakten (se s. 4) genom
alla tre år. Den kritiska vännen kännetecknas av att ge vänskap (stödja, bekräfta
och vara lojal) och samtidigt kunna vara kritik (analysera, ifrågasätta, problematisera
och utmana) – en till synes märklig kombination (Handal, 2007). Vem
som hade legitimitet att utmana lärarna i sitt klassrumsarbete varierade mellan
individer och utvecklingsgrupper (Studie II).
Loggbok har länge använts som redskap för elever, kanske speciellt av lärare i
svenska (modersmål). Loggboken kan användas för utveckling av spontant skrivande,
för att verbalisera elevers eget lärande eller för att utvärdera läraren eller
kursplanernas mål. Som utvärdering ger loggboken värdefull information om elevers
uppfattning av undervisning, arbetssätt och lärande (Wennergren, 2001). I
Dialogprojektet blev alla tidigt introducerade till att skriva loggbok i form av dubbellogg
(Johansson & Björk, 1996). Loggboken användes främst i den fas där
lärarna genomförde olika förändringsförsök i klassrummet utan någon deltagande
skuggare. När loggbok används till kontinuerlig reflektion ger det läraren en mer
systematisk inblick i sitt vardagsarbete. Anderson, Herr och Nihlen (1994) hänvisar
till flera studier där skrivandet hjälpt lärare att omvärdera sin undervisning och
sin egen förståelse av arbetet. Erfarenheterna visar även på svårigheter med att
efterbearbeta sitt material, att sortera, analysera och dra slutsatser.
Skuggning kräver många moment och flera steg av reflektion. Att vara en kritisk
vän är centralt i utbytet mellan kollegor som skuggar varandra. Handal (1999)
beskriver erfarenheter från utbildningar inom universitet där lärare jämställer
ifrågasättande av undervisning med frågor gällande sin personliga hygien. Detta
är inte etablerat att fråga om och kan därför vara svårt att hantera. Denna
dilemmafyllda situation är överförbar till andra skolformer där det inte finns
någon tradition av att ge varandra konstruktiv kritik. Lärare från den egna skolan
kan ge skuggning mening och ömsesidig förståelse, men för att kunna bidra till
den skuggade lärarens förståelse av klassrumsarbete, behöver den som skuggar
även kunna ta ett utifrånperspektiv (Anderson m.fl., 1994).
I föreliggande projekt fick lärarna lära sig redskapet skuggning genom att skugga
på varandras skolor. Även om skolorna hade samma målgrupp av elever var skolkulturerna
ganska olika. Att skugga på någon annans skola blev lärotillfällen för
att pröva redskapet och samtidigt prova att inta en utifrånroll. Skuggningen behöver
ha fokus och det tog tid att bli en kritisk skuggare. Vad den som blir skuggad
44